I början av året fick Karolinska universitetssjukhuset pengar av regeringen för att utreda hur man kan stärka det förebyggande arbetet med personer som riskerar att begå sexuella våldshandlingar. Det kan handla om personer som tappar kontrollen över sin sexualitet eller är rädda att skada sig själva och andra. I arbetet med utredningen har Karolinska universitetssjukhuset fört samtal med en rad aktörer i samhället, både inom och utanför sjukvården.

Och nu har utredningen resulterat i en rapport som sjukhuset lägger fram för regeringen tillsammans med Karolinska institutet. Den visar i korthet att kunskapen om personer i riskgruppen måste öka.

Rapporten kommer också fram till att det råder stora regionala skillnader i landet. Det finns inte tillgång till kunskapsbaserad vård och behandling överallt. Och specialistsjukvårdsenheter med sexualmedicinsk kompetens att utreda, diagnostisera och behandla, finns bara på ett fåtal ställen.

Därför är ett förslag i rapporten att ett nationellt kunskapscentrum finansieras och inrättas vid Karolinska institutet. Det skulle inriktas mot forskning, utbildning och kunskapsspridning kring frågor om oönskad sexualitet och prevention av sexuellt våld. Det skulle i sin tur gagna yrken som arbetar med riskgruppen, såsom i hälso- och sjukvården. Det skulle också stärka samarbetet mellan olika samhällsaktörer.

– Med ett nationellt kunskapscentrum vill vi verka för att fler personer med sexuella riskbeteenden ska söka och få en effektiv och kunskapsbaserad vård. På så vis kan vi bidrar till att förebygga sexuellt våld, säger Katarina Görts Öberg, i ett pressmeddelande.

Hon är sektionschef på Anova, en enhet vid Karolinska universitetssjukhuset som bland annat behandlar personer med risktillstånd.

Ett annat förslag handlar om att förstärka den nationella stödtelefonen Preventell som drivs av Karolinska universitetssjukhuset. I rapporten föreslås att den ska nå fler personer med ökad risk att utöva sexuellt våld och att kedjan mellan Preventell och sjukvården stärks.

Preventell har tidigare varit föremål för utredning. 2018 gav regeringen myndigheten Vårdanalys i uppdrag att bland annat se hur hjälplinjen bedrivits utifrån regeringens krav. Den utredningen kom fram till att Preventell i stort levde upp till förväntningarna, men att tillgången till specialistvård skilde mellan regionerna och att kunskapsläget hos sjukvårdspersonalen behövde förbättras.

Ett tredje förslag i den nya rapporten går ut på en stärkt forskningsinsats som löper över fem år och kostar 30 miljoner kronor. Det bör räcka till 4–6 forskningsprojekt som stärker kunskapsläget på området, skriver utredarna.

På torsdagen lämnades rapporten med förslagen över till regeringen. I den förklarar sjukhuset och lärosätet att de avser förbereda införandet av ett kunskapscentrum.

Rapporten finns att ladda ner här.