På Sahlgrenska universitetssjukhuset har läkarföreningen genomfört skyddsronder för att ta reda på hur mycket IVA-läkarna arbetat under pandemin, något Läkartidningen tidigare berättat. Antalet jourer har ökat med 50–200 procent, och i vissa fall har läkare gått uppemot 20 jourer under en tvåmånadersperiod.

Läkarföreningen uppmanade klinikerna att ta fram handlingsplaner och att jourkomp skulle läggas ut oftare och mer regelbundet. Enligt Christina Sjöberg, huvudskyddsombud för Västra Götalands läkarförening, är diskussionerna med arbetsgivaren ännu inte färdiga – men man överväger nu att göra en tvärfacklig 6:6a-anmälan vad gäller handlingsplanerna för personalen på ANOPIVA.

– Vi är oroliga för att man ska köra igång stenhårt under hösten. Det är ett jättetryck på att ta igen de vårdköer som blivit, och att man ska jobba ännu hårdare än vanligt. Det kan vi absolut inte ställa upp på. Personalen måste ha sin återhämtning. Det innebär att de måste ha minst lika mycket ledighet som de hade förra hösten.

Är det några andra än IVA-läkarna som riskerar utebliven återhämtning i höst?

– Vi har haft viss koll på till exempel infektionsläkarna, men de verkar inte ha haft samma hårda belastning. Däremot har vissa individer över hela sjukhuset jobbat väldigt mycket för att lösa saker och ting under pandemin. Det kan exempelvis vara chefer, schemaläggare eller sådana som varit engagerade i undervisning som ställdes om till digitalt.

Vad gäller taket i arbetstidslagen (ATL), som medger 200 timmar allmän övertid per år, förs också diskussioner med arbetsgivaren.

– Nu har man ju använt sig av nödfallsövertid i stor utsträckning, och den räknas inte in i ATL-tiden, men denna arbetstid måste också bevakas. Man får inte bortse från den totala arbetade tiden.

Yvonne Dellmark, ordförande för läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset, framhåller också att det finns en oro över hösten. Där har många läkare arbetat enligt krislägesavtalet, vilket har inneburit många och långa arbetspass.

Det är också svårt att få fram tillförlitlig statistik på hur mycket läkarna har jobbat. Enligt Yvonne Dellmark registreras inte all arbetstid på ett korrekt sätt och mycket övertid döljs i vad hon kallar »slasktratten nödfallsövertid«. Även hon pekar på att arbetsgivaren inte räknar in nödfallsövertiden i ATL-tiden, vilket försvårar uppföljningen.

Vad gäller uttag av ledighet säger Yvonne Dellmark:

– De som arbetat enligt krislägesavtalet får allt i pengar. Hittills har det också varit svårt att få ut jourkomp eftersom det har varit en generell begränsning till 4 veckors semester som sommarledighet. Vad som händer nu i höst återstår att se.

I Sörmland slöt läkarföreningen ett särskilt förstärkningsavtal för läkarna på anestesiklinikerna. Jämfört med krislägesavtalet gav deras avtal bättre möjligheter till återhämtning. Bland annat får innestående jourkomp sparas till sista december nästa år.

– Normalt får man spara den i 9 månader, men nu har man hela nästa år på sig att ta ut tiden. Men många narkosläkare säger »Jaja, vi får se hur det blir i praktiken«. Vi vet inte om det kommer finnas möjlighet att ut ledighet i höst, säger Marie Engman, ordförande i Sörmlands läkarförening.

Samtidigt har ATL-tiden har ökat för läkarna och att det kommer krävas fler dispenser än tidigare.

– Man får ju ha 200 timmar per år, men vi har redan fått förfrågningar på fler doktorer än vad vi brukar om att man kommer att behöva ta ut mer ATL-tid i år.

Enligt Marie Engman finns också en viss oro kring vårdskulden, inte minst vad gäller operationer.

– Vi tror att det kommer att komma en del patienter under hösten som låtit bli att söka till vårdcentralen. De kommer behöva operation i slutet av året, eller början av nästa. Där tror vi att vi kommer att se en ökning. Så ja, det finns en oro kring vad som kommer hända.

Läs också:

Skyddsombud: Viktigt att läkarna får återhämtning