I januari berättade Läkartidningen om att Perituskliniken, en privat klinik med fokus på cancervård – framför allt inom urologi – var under uppbyggnad i Lund.

Nu slår kliniken, som beskrivits som den första privata cancerkliniken i Skåne, upp portarna. Under måndagen öppnar öppenvården, följt av operationsverksamheten i slutet av månaden.

Kliniken kommer från start att kunna erbjuda »i stort sett hela sortimentet inom urologin«, enligt Per-Anders Abrahamsson, professor emeritus i urologi och medicinskt ansvarig.

– Vi börjar försiktigt med 10 till 15 patienter om dagen, för att sedan öka gradvis. Planen är att kliniken om ett år ska ha 35 anställda och kunna hantera 60 patienter per dag.

Och Per-Anders Abrahamsson räknar alltså med att den vårdskuld som byggts upp under pandemin ska ge patienttillströmningen extra fart. Han är övertygad om att det finns ett uppdämt behov, även om cancervården har prioriterats under den här tiden.

– Över 30 procent färre cancerfall än beräknat har diagnostiserats under pandemin. Det är klart att det kommer att bli en ökad anstormning till offentlig sjukvård när de patienterna vågar komma till sjukvården. Då hoppas vi kunna hjälpa till, säger han och tillägger att kliniken kommer att kunna ta emot även andra patientgrupper, även om den gått ut med en cancerprofil.

Kliniken kommer att ta emot försäkringspatienter och privatbetalande patienter. Per-Anders Abrahamsson hoppas också få till avtal med någon region, i första hand Region Skåne.

Samtidigt gav regeringen nyligen en särskild utredare i uppdrag att ta fram lagförslag som ska säkerställa att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte får snabbare eller bättre tillgång till den offentligt finansierade vården.

I uppdraget ingår bland annat att lämna lagförslag som begränsar regionernas möjlighet att köpa vård från företag som samtidigt ger försäkringspatienter företräde.

Hur kommer det här att påverka er verksamhet, tror du?

– Jag tror inte att det kommer att påverka oss. Försäkringsbolag kommer säkert att vilja få sina patienter diagnostiserade och behandlade snabbt. Men det klarar vi utan att äventyra medicinsk prioritering, säger Per-Anders Abrahamsson och fortsätter:

– Vi har en större flexibilitet, jämfört med vad jag är van vid från den offentliga sjukvården, och kan öka arbetskapaciteten med kvällstjänstgöring och helger.

Hans Hägglund, nationell cancersamordnare hos Sveriges Kommuner och regioner, har tidigare sagt att han ser risker med att blanda patienter med olika typ av finansiering.

– Om en sådan här verksamhet kan avlasta den allmänt finansierade vården så finns det givetvis fördelar med det. Allt är inte svart eller vitt, sa han till Läkartidningen i januari.

Han sa sig dock ha svårt att se framför sig hur en behovsstyrd prioritering skulle gå till:

– Om man som patient har en privat sjukförsäkring, eller betalar själv, så är ju syftet att gå före i kön. Annars är det ju ingen idé att ha den här försäkringen eller betala själv.

Såväl Hans Hägglund, som Gilbert Tribo (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Skåne, pekade också på en risk att den offentliga vården dräneras på kompetens.

– Det är ju inte så att våra urologer växer på träd precis. Vi har inte heller anestesisjuksköterskor, röntgenläkare och röntgensjuksköterskor i överskott. Jag ska inte sticka under stol med att det finns en risk att vi får en brist på medarbetare som gör att vi kan få svårt att leverera vård i tid, sa Gilbert Tribo i januari.

Läs också:

»Om offentlig vård hade fungerat optimalt hade vi inte behövts«

Forskare: Problem blanda patienter med olika typer av finansiering