Att vård- och omsorgssektorn har högre sjukfrånvaro än den övriga arbetsmarknaden är ingen nyhet. Men läkarna har däremot inte ansetts vara en högriskgrupp för sjukfrånvaro. Nu börjar det att ändras.
Analytikern Ulrik Lidwall har skrivit Försäkringskassans nya rapport »Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser«, som analyserat sjukskrivningarna bland befolkningen i åldrarna 20–69 år under 2018 och 2019. I rapporten identifieras också nya yrkesgrupper med hög risk både för sjukfall oavsett diagnos och sjukfall i en psykiatrisk diagnos. Och där ges just specialistläkare som ett exempel på ett högriskyrke.
– Vi har några nya yrken som vi tycker är lite överraskande, i och med att det är personer med högre utbildning, eftersom många sådana yrken har väldigt låg frånvaro. Några undantag där är arkitekter, specialistläkare och veterinärer och apotekare, säger Ulrik Lindwall till Sverige Radio.
I Försäkringskassans senaste analys över sjukfrånvaron går det att detaljstudera läkargruppen på ett annat vis än tidigare – och därmed jämföra specialistläkare, AT-läkare, ST-läkare och övriga läkare. Specialistläkarna har högst sjukfrånvaro bland de olika läkarkategorierna. Specialistläkare har cirka 15 procents högre risk än genomsnittet att drabbas av ett långt sjukfall (över 14 dagar) med en psykiatrisk diagnos, och utmattningssyndrom är en stor del av problematiken enligt rapporten. Den relativa risken för sjukfall (alla diagnoser) för specialistläkare är 1,07 och för ST-läkare 1,03. För AT-läkare är det 0,87 och för övriga läkare 0,96.
Specialistläkarna är en yrkesgrupp som tidigare inte utmärkt sig i statistiken. Något som Försäkringskassan beskriver som oroande ur ett välfärdsperspektiv. I rapporten pekas problematiska organisatoriska och sociala arbetsförhållanden ut som en möjlig anledning. På kort sikt finns det en möjlighet att högre utbildning och chefspositioner kan skydda yrkesgrupper inom branscher som genomgått förändringar som påverkat arbetsmiljön negativt. Men på längre sikt – om arbetsmiljöproblemen kvarstår – kommer även de högutbildade grupperna och cheferna att få problem, konstaterar Försäkringskassan och tillägger att problemen inom vård och omsorg har varit uppenbara ända sedan 1990-talet.
För sjukfall överhuvudtaget löper kvinnor en 25 procent högre risk än män att drabbas. För sjukfall i någon form av psykiatrisk diagnos är risken 31 procent högre för kvinnor, och risken att bli sjukskriven på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa är 41 procent högre. Något som enligt rapportförfattaren sannolikt beror på en kombination om att kvinnor oftare tar ett större ansvar för barn och familj samtidigt som de oftare arbetar inom branscher med ansträngda arbetsförhållanden, som skola, vård och omsorg.
Bland läkare syns också en tydlig skillnad beroende på kön. För kvinnliga ST-läkare är risken för sjukfrånvaro (i alla diagnoser) 45 procent högre än för manliga ST-läkare. För kvinnliga specialistläkare är risken att drabbas av sjukfall i psykiatriska diagnoser 57 procent högre jämfört med manliga specialistläkare.
Sjukskrivningslängden för psykiatriska diagnoser har ökat markant de senaste åren. I en tidigare studie av sjukfall påbörjade 2012–2014 var medianlängden för sjukfall i psykiatriska diagnoser 75 dagar. 2019 var medianlängden 90 dagar. Enligt rapporten beror troligen ökningen på att det är en högre grad utmattningssyndrom i dag. 18 procent av kvinnorna och 13 procent av männen som blev sjukskrivna med psykiatriska diagnoser förra året hade diagnosen utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom innebär i genomsnitt halvårslånga sjukfall jämfört med akuta stressreaktioner som varar drygt en månad.
Rapporten i korthet
Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar. Sjukfallslängden har ökat över tid. Stressrelaterad psykisk ohälsa innebär generellt kortare sjukfall jämfört med de mer ovanliga psykiska sjukdomarna.
Inom den stressrelaterade psykiska ohälsan har dock »utmattningssyndrom« ofta halvårslånga sjukfall jämfört med »akuta stressreaktioner« som varar drygt en månad. Den ökade förekomsten av utmattningssyndrom kan vara en viktig orsak till ökad sjukfallslängd för psykiatriska diagnoser.
Kvinnor löper generellt 25 procents högre risk än män att påbörja ett sjukfall. För sjukfall med psykiatrisk diagnos är risken 31 procent högre för kvinnor jämfört med män och ännu högre för stressrelaterad psykisk ohälsa, 41 procent.
Stressrelaterad psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom är vanligare bland individer med barn i förskole- och lågstadieåldern 3 till 8 år. Sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser är generellt högre bland dem med stora familjer, med fyra eller fler barn.
Sjukfrånvaron är generellt högre inom bygg, transport, offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg. Den psykiska ohälsan är dock störst inom vård och omsorg, djurhälsa-djurvård, apoteksbranschen och bevakning-säkerhet.
Risken för sjukskrivning stiger efter 50-årsåldern för att sedan avta i åldrarna över 60 år bland dem som fortfarande arbetar. För psykiatriska diagnoser är mönstret i stället att risken är 10 till 15 procent högre i åldrarna 25–39 år för både kvinnor och män än i åldersgruppen 45–49 år.
Källa: »Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser«
(uppdaterad 2020-09-16)
