Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm beslutade i slutet av augusti om förändringar som försämrar villkoren för läkare som ersätts enligt den nationella taxan. Exempelvis införs remisskrav till fem läkarspecialiteter. Dessutom införs en modell för kostnadsansvar för medicinsk service. Det innebär till exempel att läkare på nationella taxan får betala 20 procent av kostnaden för röntgenundersökningar och klinisk fysiologi, något som tidigare varit en så kallad »fri nyttighet«.
Beslutet oroar Rumiana Zlatewa, taxeläkare inom kardiologi i Stockholm. Hon är verksamhetsansvarig för Cityheart, en gruppmottagning med flera kardiologer där samtliga är verksamma på nationella taxan. Verksamheten gör omfattande kardiologiska utredningar samt kontroller av patienter med exempelvis hjärtsvikt, klaffsjukdomar och pacemaker.
– Kostnadsansvaret blir förödande för vår verksamhet. Kardiologi är en utredande specialitet. Patienterna remitteras till oss för att bli utredda, säger Rumiana Zlatewa.
Hon fortsätter:
– Vi utför några undersökningar själva, men vi är helt beroende av att remittera till klinisk fysiologi, röntgen och nuklearmedicin för ultraljud, stressekokardiografi, arbets- och långtids-EKG, myokardskintigrafi, koronarangiografi, MRT etcetera. Det är en kostnadsbörda som omöjligen kan täckas av nuvarande ersättningssystem där vi har ett ekonomiskt tak och är utan möjlighet till att anlita vikarie vid frånvaro.
Enligt Rumiana Zlatewa handlar det uppskattningsvis om en extra kostnad på mellan 500 000 och 700 000 kronor per läkare och år.
Hon framhåller också riskerna för patientsäkerheten.
– Det är inte okänt att när alla vårdinrättningar behöver spara, så bollas patienterna runt under utredningens gång och detta medför risker för fördröjd diagnos och behandling, förlängt lidande och i sämsta fall för tidig död.
Hon menar att det är »tveklöst« att kvaliteten på verksamheten kommer att urholkas och att det finns risk att personal måste varslas.
– Kostnadsökningen kommer att framkalla behov av omstrukturering och personalminskning. Patientsäkerheten sätts på spel när specialistsjuksköterskan försvinner.
Vad gäller det nya remisskravet, som införs för bland annat kardiologi, konstaterar Rumiana Zlatewa att dessa specialistmottagningar redan i dag arbetar med patienter som remitteras från primärvården och från sjukhus.
– Det finns dock en stor andel kroniskt sjuka patienter i behov av specialistuppföljningar där remisskrav skulle innebära en ytterligare belastning för primärvården som ska förse dessa patienter med remiss för att fortsätta med en välfungerande och redan etablerad läkarkontakt.
Rumiana Zlatewa är också starkt kritisk till att regionen genomdrivit förändringarna med kort varsel.
Hon är vice ordförande i Storstockholms privatläkarförening och har därigenom regelbundna möten med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Hon var med vid mötet i juni där regionen, enligt henne, presenterade förändringarna som förslag till åtgärder för besparingar. Detta med hänvisning till budgetunderskott.
Men varken hon eller någon annan representant för Läkarförbundet uppfattade åtgärderna som skarpa förslag som var i färd med att klubbas igenom. Detta inte minst eftersom det inte är självklart hur åtgärden om kostnadsansvar förhåller sig till lagen om läkarvårdsersättning (LOL).
– Det blev ingen diskussion. Direkt efter sommaren kom beskedet att ärendet kommer att tas upp för beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hon anser dock att grundtanken med mer lika villkor mellan olika driftsformer är god, och hon konstaterar att läkare på nationella taxan är de enda som inte har kostnadsansvar för mer än enklare laboratorieundersökningar.
Den här »likhetsprincipen« bör dock gälla i alla led, menar Rumiana Zlatewa.
– Än så länge har vi en lagstiftning som berättigar LOL-läkare i hela landet till fri medicinsk service förutom för enklare laboratorieundersökningar, och detta är kopplat till ett ekonomiskt ersättningstak.
Läs även:
Sämre villkor för taxeläkare i Stockholm möter hård kritik
(uppdaterad 2020-09-30)
