Förra året kom regeringen och Sveriges Kommuner och regioner överens om att införa sammanhållna vårdförlopp vid komplexa och långvariga sjukdomar. De sammanhållna vårdförloppen ska gälla i hela landet och målet är en mer jämlik och effektiv vård.

Det är Styrgruppen för nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård (SKS) som beslutar om vårdförloppen. Därefter är det fritt fram för regionerna att fatta beslut om att börja införa dem.

I våras godkändes de första tre vårdförloppen: höftledsartros-primärvård, reumatoid artrit samt stroke och TIA. Och nu har alltså ytterligare tre fått grönt ljus.

– Vårdförloppen innebär att vi får ett kliniskt kvalitetssäkrat kunskapsunderlag och en tydlig process i vård och omsorg. Vi vet att vården kan se olika ut i regioner och inom olika verksamheter. Nu blir det enklare att göra rätt och det skapar en trygghet hos både patient och personal, säger Mats Bojestig, ordförande för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, i en kommentar.

Under hösten ska arbetet med 15 nya vårdförlopp påbörjas. Regeringen har föreslagit en fortsatt satsning på 300 miljoner kronor nästa år med fokus på genomförande och uppföljning. Planen är att även avsätta 300 miljoner kronor per år 2022 och 2023.

Mer information om vårdförloppen kritisk benischemi, KOL och schizofreni förstagångsinsjuknade hittar du här.

Läs även:
Tre nya vårdförlopp går ut på remiss

Tre vårdförlopp redo att rullas ut

Fler sjukdomar får standardiserade vårdförlopp