Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet.

Det var i juni som Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) fattade beslutet att åtalsanmäla den testning av antikroppar mot sars-cov-2 som Åke Lundkvist, hans forskarkollega Björn Olsen och flera andra forskare gjorde bland vänner och bekanta i Stockholmstrakten i slutet av april i år.

Enligt ÖNEP har forskarna bedrivit antikroppsforskning utan etiskt tillstånd, det vill säga i strid med etikprövningslagen. Den 8 september kunde Läkartidningen också berätta att åklagare fattat beslut om att inleda en förundersökning.

Nu väljer Åke Lundkvist, som beskrivits som ansvarig forskare och enligt åklagaren inledningsvis är den som kan misstänkas för brott, att berätta för Läkartidningen om hur han ser på saken.

– För oss var ÖNEP:s beslut att lämna över ärendet till åklagarmyndigheten helt ofattbart, säger han och fortsätter:

– Vi har aldrig betraktat vårt antikroppstestande bland vänner och bekanta som någon forskning eftersom det varken planerades, genomfördes, dokumenterades, analyserades eller var tänkt att publiceras vetenskapligt.

Åke Lundkvist anser att det är helt okej att testa, i det här fallet genom provtagning i pekfingret och ett CE-godkänt test, förutsatt att man har adekvat utbildning och kan läsa av och tolka resultatet.

– Det är inte okej om man gör vetenskap av det – då behövs det ett etiskt tillstånd. Men det har ju inte vi gjort. Vi har pratat i media. Det är så vi ser det, säger han.

Däremot är han inte förvånad över att åklagaren inleder en förundersökning.

– Det var nog ganska självklart utifrån de uppgifter han hade. Men nu hoppas vi ju på att han ska få reda på vad som egentligen har hänt.

Hur orolig är du?

– Det är ju en bra fråga, men jag tror inte att jag vill uttala mig om det faktiskt. Jag är förvånad över att det överhuvudtaget överlämnades till åklagaren. Men jag har ett stort förtroende för vårt rättssystem.

Åke Lundkvist och Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, anser att ÖNEP:s beslut om att åtalsanmäla innehåller flera sakfel och missuppfattningar.

I ett brev till Läkartidningen berättar de att de och ytterligare sex kollegor testade cirka 450 vänner och bekanta för antikroppar mot covid-19 med ett CE-godkänt snabbtest i olika områden av Storstockholm. Detta eftersom de fått tester över i en av de många utvärderingar av olika testkit som de gjorde i början av pandemin.

– Men det är en missuppfattning i ÖNEP:s beslut att en person testat 450 människor i en samlingslokal i Upplands Väsby. Sanningen är att max 50 personer testades av just den provtagaren och de övriga cirka 400 av de sju andra provtagarna i helt andra delar av Stockholm och dessutom de allra flesta utomhus, säger Åke Lundkvist.

De tillbakavisar ÖNEP:s bedömning att det kan ha funnits risk för smittspridning av covid-19. »Gemensamt var att samtliga provtagare använde virustäta andningsskydd, i många fall hade även den provtagne munskydd, provtagningen skedde enskilt med en i taget och enligt vanliga hygienregler med sprit på fingret etc«, skriver de.

Åke Lundkvist vänder sig också emot att han beskrivits som ansvarig för en forskningsstudie som inte finns, och mot att han och de andra forskarna skulle ha selekterat testpersoner utifrån de som trott sig ha haft covid-19, ålder och geografiskt område.

– Ett annat sakfel är att vi skulle ha rapporterat våra så kallade resultat till Folkhälsomyndigheten. Det har vi inte gjort. Vid vårt kompistestande noterade vi att kring 7 procent hade antikroppar mot sars-cov-2. Samtidigt fick vi i media höra om beräkningar om en immunitet på 20-50 procent i befolkningen i april-maj, säger han och tillägger:

– Då tänkte vi: oj, det här är ju jätteviktigt ur ett pandemistrategitänkande. Vi kände vi ett moraliskt ansvar att berätta om vår observation för media.

Åke Lundkvist befarar att det här fallet kommer att göra att medicinska forskare inte vågar uttala sig om några observationer i media av rädsla för att bli anmälda för etiskt brott.

– Den enda intressanta frågan som jag ser i det här är: vad definieras som forskning? Ska prat i media definieras som forskning? Jag tycker inte det, för då blir det en väldigt märklig situation.

Vad har det här fått för konsekvenser för dig?

 – Det har tagit väldigt mycket tid och energi från den tid jag egentligen hade kunnat använda till forskning, det är väl det mest påtagliga just nu. Det är klart att jag tänker mycket på det här. Det blir en tung belastning.

Jörgen Svidén, kanslichef på Överklagandenämnden för etikprövning, har dock svårt att se att det inte skulle röra sig om forskning.

– Vi har bedömt att det här är forskning. De har gjort en studie som dessutom har offentliggjorts. De har haft kvalificerade forskare knutna till projektet och utfört testning i form av blodprovstagning. Då faller det under fjärde paragrafen, eftersom det är ett fysiskt ingrepp på person, säger han och fortsätter:

– Men ord står mot ord och de har rätt att tycka så. Vi kommenterar inte vad de har sagt. Det är åklagarens sak.

Och enligt Jörgen Svidén kan det alltså bli aktuellt att åtalsanmäla även forskningshuvudmannen. Efter den skärpning av etikprövningslagen som trädde i kraft första januari i år har nämligen inte bara forskaren, utan även forskningshuvudmannen, ansvar för att tillse att det finns erforderliga tillstånd.

Enligt Jörgen Svidén är forskningshuvudmannen, utifrån Uppsala universitets delegationsordning, i detta fall prefekten på den institution där bland andra Åke Lundkvist är anställd.

– Vi har ställt en fråga till prefekten om hur hon ser på det som har hänt. Hon har fram till den 1 oktober på sig att inkomma med svar, säger Jörgen Svidén och fortsätter:

– Vi påstår absolut inte att det har skett någon överträdelse från prefektens sida – ännu. Men har det gjorts så är det naturligtvis intressant att få det prövat också, eftersom det är ny lagstiftning.

Enligt Jörgen Svidén är den springande punkten om det som enligt ÖNEP är forskning har bedrivits inom ramen för tjänsten på ett universitet, och om prefekten kände till det eller inte.

– Har det här skett med hennes goda minne eller har det inte gjort det? Det vill vi ta reda på. Prefekten kan ju friskriva sig från ansvar och säga: jag har aldrig hört talas om det här – de har gjort det bakom min rygg.

Kan det här bli ett prejudicerande fall?

 – Ja, det kan det bli, men det är oerhört lång väg kvar, säger Jörgen Svidén.

Han konstaterar att ÖNEP i så fall först ska bestämma sig för att det hela bör leda till en åtalsanmälan. Och därefter ska åklagaren besluta om att inleda en förundersökning.

– Precis som i det så kallade Åke Lundkvist-fallet, där åklagare alltså inlett förundersökning, återstår det ju sedan att se om det leder till att åklagaren väcker åtal. Skulle det ske så är det domstolen som till slut bedömer om det har begåtts ett brott mot etikprövningslagen eller inte.

Läkartidningen har sökt prefekten. Hon avböjer dock att kommentera, med hänvisning till att hon just nu håller på med sitt yttrande till ÖNEP.

Läs också:

Förundersökning inleds mot forskare bakom antikroppsstudie

Covidstudie olaglig enligt etiknämnd

Debatt: Åtalsanmälan för covidtest: Var dras gränsen för forskning i framtiden?