Västra Götalandsregionen gjorde förra året en granskning av hur väl primärvården följer riktlinjerna för diagnossättning. Bakgrunden är att regionens ersättningssystem är kopplat till patienternas diagnoser genom metoden adjusted clinical groups (ACG), där varje patient ges ett värde. Vårdtunga patienter med komplexa sjukdomar som kräver mer vård ska också ge mer pengar.
Totalt granskades 4 600 journaler vid 29 av regionens 204 vårdcentraler för verksamhetsåret 2017. 13 av vårdcentralerna bedömdes medvetet ha höjt enhetens ACG-poäng genom irrelevant diagnosregistrering – och ytterligare nio vårdcentraler misstänkes ha gjort detsamma. Samtliga 22 vårdcentraler straffades med ekonomiska sanktioner.
Nu har regionen gjort en uppföljande granskning av journaler på 30 vårdcentraler för verksamhetsåret 2018. På 14 vårdcentraler bedömer man att irrelevanta diagnoser har registrerats på ett systematiskt sätt.
– Jag kan inte säga att det är så att man väldigt tydligt fuskar. Men jag kan säga att det verkar vara en systematik i att inte följa riktlinjer, säger Marie Gustafsson är enhetschef på regionkontoret och ansvarig för fördjupad uppföljning till P4 Sjuhärad.
Granskningen har utförts på de enheter som uppvisat störst förändring i sin ACG-poäng samt haft dagar med högt antal diagnosregistreringar och med en hög andel diagnoser per individ. De vårdcentraler som fick ekonomiska sanktioner förra året exkluderades.
I nuläget kan Marie Gustafsson inte säga om diagnosregistreringen har lett till att vårdcentralerna också fått mer ersättning än de har rätt till.
– Det går inte att räkna ut utan att göra väldigt väldigt stora journaluttag. Vi kan bara se att det finns en ökning av diagnoser som inte är relevanta för vissa besök, säger hon till radion.
Beslut om eventuella ekonomiska sanktioner mot vårdcentralerna kommer i november.
Läs också:
Distriktsläkare kritisk till ACG-granskningen
Vårdcentraler i Västra Götaland åker på straffavgift
Vårdcentralschef: »Vi straffas för att vi gjort som man ska«
