Socialstyrelsen har analyserat läkemedelsanvändningen under årets första åtta månader. När covid-19 bröt ut i början på mars ökade uttagen av läkemedel på apotek. Främst handlade det då om medicin mot astma och läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdom, inklusive medel mot högt blodtryck. Men Socialstyrelsen noterar också en tillfällig hamstringseffekt och kraftigt ökad försäljning av receptfria läkemedel mot värk och feber.
– När det gäller läkemedel mot astma/KOL och hjärt–kärlsjukdomar kan ökningen hänga ihop med att personer blivit mer noggranna med att följa behandlingsrekommendationer under pandemin, säger Ingrid Schmidt, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Samtidigt minskade uttagen av antibiotika påtagligt under de första månaderna av pandemin och har sedan legat kvar på en lägre nivå jämfört med tidigare år. Enligt Socialstyrelsen kan en förklaring vara att många har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, vilket sannolikt har gjort att antalet luftvägsinfektioner minskat. En annan förklaring kan vara att patienter gjort färre besök på vårdcentralerna.
Ett annat område där uttagen minskat är läkemedel mot hepatit C. Enligt Socialstyrelsen beror det delvis på att antalet behandlingsbara patienter minskat, men också på omprioriteringar i vården.
– Sjukvården har inte haft samma möjlighet att erbjuda utredning och behandling mot hepatit C under pandemin. Det här kan sammantaget leda till ett uppdämt vårdbehov för patienter som behöver behandling mot hepatit C, säger Ingrid Schmidt.
Det har kommit flera larm om ökad risk för psykisk ohälsa under pandemin. Detta är dock inget som avspeglar sig i statistiken över läkemedel mot depression och ångest. Efter en liten uppgång i mars ligger uttagen nu på ungefär samma nivåer som tidigare år.
