Läkaren som röjt uppgifterna har av Ivo anmälts till åtal skäligen misstänkt för brott mot tystnadsplikten. I sitt beslut skriver Ivo att läkaren »är skäligen misstänkt för att obehörigen ha röjt uppgifter om en enskilds hälsotillstånd i sitt arbete som läkare och därmed ha gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikten, eftersom en anmälan till Ivo torde utgöra ett men för den anmälde«.

Att patienten, som också arbetade inom hälso- och sjukvården, var föremål för Ivo:s granskning ändrar inte myndighetens bedömning att läkaren ska åtalsanmälas.

– Vi har tolkat regelverket på det viset att om du som enskild läkare behandlar en patient som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, så har du i din läkarroll sekretess. I det vårdande ögonblicket är läkaren inte arbetsgivarens förlängda arm, säger Petra Boltes, inspektör på Ivo, till Nyhetsbyrån Siren.

Om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sjukdom eller missbruk anses utgöra en fara för patientsäkerheten är vårdgivaren såsom arbetsgivare skyldig att anmäla sin legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal. Men detta är alltså inte en skyldighet för den behandlande läkaren, enligt Ivo.

– Om det vore fritt fram för exempelvis läkare och sjuksköterskor att anmäla om de vårdar en annan hälso- och sjukvårdspersonal som de bedömer utgör en patientsäkerhetsrisk, så skulle det i förlängningen kunna leda till att vårdpersonal som har legitimation inte vågar söka vård, för att de riskerar att bli anmälda, säger Petra Boltes.

Ivo hänvisar i sitt beslut till att myndigheten enligt patientsäkerhetslagen är skyldig att åtalsanmäla vid misstanke om brott som har fängelse i straffskalan, se faktaruta.

Brott mot tystnadsplikt och skyldighet att anmäla

Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 1 §:

»Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.«

Patientsäkerhetslagen 3 kap 7 §:

»En vårdgivare ska snarast anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten.«

Brottsbalken 20 kap 3 §:

»Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar. Lag (1980:102).«

Patientsäkerhetslagen 7 kap 29 § 2 st:

»Om hälso- och sjukvårdspersonal är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått ett brott för vilket fängelse är föreskrivet, ska Inspektionen för vård och omsorg, om inte annat följer av 9 kap. 17 §, göra anmälan till åtal.«