Årets avtalsrörelse är definitivt annorlunda. Med covid-19 pausades den i våras, för att återupptas igen efter sommaren.

Förhandlingarna mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har kommit i spridda skurar – nu är man på upploppet.

– Det är täta förhandlingar nu. Vi har börjat bolla och ta fram texter, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Det är dock tveksamt om ett nytt avtal kommer vara på plats den 31 oktober. Parterna har förhandlingsmöten inlagda på schemat fram till den 10 november.

– Nu har vi ju väntat i flera månader på att slutförhandla, så då ska det ju inte stå och falla med en vecka eller två hit och dit, givet att vi har förhandlingar som ger ett värde. Det ska ju bli bra, säger Heidi Stensmyren.

Arbetsgivarna har yrkat på ett sifferlöst avtal, medan Läkarförbundet fortfarande står fast vid sitt krav på 3 procents löneökning.

När avtalsförhandlingar drar ut på tiden brukar löneökningarna betalas ut retroaktivt från det datum då avtalet skulle ha varit klart. Men nu har arbetsgivarsidan lyft frågan om att lönerna inte ska betalas ut i efterskott. Detta svider rejält i ögonen på Läkarförbundet med tanke på läkarkårens insatser under pandemin.

– Det är självklart att läkare inte ska förlora löneutrymme de här sex månaderna, när de dessutom har ställt upp på ett helt avgörande sätt, säger Heidi Stensmyren.

– Vi i Läkarförbundet diskuterar inte ens det. Vi står fast vid 3 procent och att lönerevisionen ska gälla från 1 april i år. Skulle man göra en konstruktion som ser annorlunda ut, måste det i så fall finnas en kompensation.

Arbetsgivarna har inte gett något konkret förslag om slopad retroaktivitet. Men att frågan ens lyfts menar Heidi Stensmyren betyder att det är dags att knyta ihop säcken.

– Tiden rinner ut. Om avtalets förlängning används som intäkt för att arbetstagarna inte ska få lönehöjningar så kan vi inte förlänga.

Förutom lön, är arbetstider, BT och regler och ersättning för jour och beredskap viktiga frågor som diskuteras. Läkarförbundet vill exempelvis uppdatera de regler om beredskap som kom till under personsökarnas tid, och som inte är fördelaktiga när det gäller kompensation. Och förbundet önskar ett partsgemensamt arbete kring övertid då många läkare arbetar dold övertid, som de alltså inte får betalt för.

– Det brister då arbetsgivarna ofta inte ens har system som möjliggör korrekt registrering av den arbetade tiden och i synnerhet övertiden. Läkare arbetar mycket och dessutom mycket övertid och får ofta inte betalt för den. Läkarnas vilja att ställa upp försvinner ju då. Det är en förtroendefråga. Jag vet inte om SKR är riktigt medvetna om omfattning av den.

Är det några frågor som fått stå tillbaka under omständigheterna med pandemin?

– En högst relevant fråga. Men nej, än så länge så är ingen fråga av bordet, säger Heidi Stensmyren.

Läs även:

Nu rullar avtalsrörelsen igång på nytt

Läkarnas avtalsrörelse skjuts upp

SKR vill ha ett sifferlöst avtal

Lägstanivå viktigt krav från läkarkåren inför avtal 2020

Dold arbetstid hjärtefråga för Läkarförbundets chefsförhandlare