I dag använder olika aktörer som har ansvar för kompetensförsörjningsfrågor olika fakta- och statistikmaterial, konstaterar Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i en rapport. Lärosätena utgår till exempel främst från egen statistik eller statistik från UKÄ medan regionerna främst använder sin statistik eller uppgifter från Socialstyrelsen.
De senaste åren har Socialstyrelsen försökt skapa en bättre och mer samlad bild av kompetensförsörjningsbehovet. Målet är att skapa statistikbaserade flödesmodeller som kan användas till olika utbildningar och yrken inom hälso- och sjukvården.
– Syftet är att beskriva flödet av högskoleutbildad legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, säger Cajsa Krabbe, statistiker på Nationella vårdkompetensrådets kansli på Socialstyrelsen.
Hittills har några pilotstudier gjorts. Bland annat en för legitimerade sjuksköterskor som valt att vidareutbilda sig till barnmorska eller specialistsjuksköterska och en annan för arbetsterapeuter, fysioterapeuter och tandhygienister.
Nu står läkaryrket näst på tur för en flödesbeskrivning, som tas fram på initiativ av Nationella vårdkompetensrådet.
– Läkaryrket är speciellt eftersom det är många olika steg, det är många som specialiserar sig och det är till exempel skillnad att ta examen och få legitimation, säger Cajsa Krabbe.
Enligt henne är det särskilt relevant att göra en flödesbeskrivning för läkare nu i och med att läkarutbildningen görs om, allmäntjänstgöringen (AT) beskrivs som en flaskhals och bastjänstgöringen (BT) befaras bli en ny flaskhals. Under de kommande åren kommer det gamla och det nya utbildningssystemet att löpa parallellt.
Exakt vilka mätpunkter man kommer att utgå från är inte bestämt.
– Analyserna kommer avse övergången mellan olika mätpunkter för yrkesgruppen. Det kan vara från examen till legitimation, eller från legitimation till specialisering eller forskarexamen till exempel, säger Cajsa Krabbe.
Under hösten ska Nationella vårdkompetensrådets kansli sammanställa och bearbeta data. Planen är sedan att redovisa de första delarna av flödet för Nationella vårdkompetensrådet i november.
– Syftet är att få en bild av flödet och hur kompetensförsörjningen av framtida läkare ser ut. Om det föreligger skillnader mellan olika grupper, hur de eventuella flaskhalsarna ser ut i flödet, hur stor andel av läkarna som specialiserar sig och så vidare.
Ungefär hälften av läkarna som legitimerats i Sverige är utlandsutbildade. Hur tas det med i flödesbeskrivningen?
– Den gruppen kan vi inte följa på samma sätt, men det är helt klart en viktig aspekt. Vi kommer att titta på subgrupper inom flödesbeskrivningen – som ålder, kön och utlandsutbildade.