Som Läkartidningen berättat erbjöds personal och studenter på Umeå universitet att testa sig för covid-19-infektion i samband med terminsstarten. Närmare 10 000 personer nappade på erbjudandet, men bara sex testade positivt.

Nu har alltså Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) inlett en utredning.

Det hela kokar ned till: rör sig testningen om myndighetsinternt arbete – eller ska den räknas som forskning som kräver etiktillstånd?

– Det är inte helt glasklart. De ansvariga har fått tillfälle att ge vissa svar och nu går vi igenom dem, säger Jörgen Svidén, kanslichef på ÖNEP, till Läkartidningen.

Det var den intensiva medierapporteringen kring masstestningen som gjorde att ÖNEP fick upp ögonen för det hela. Och just det faktum att resultaten rapporterats till medier, och att det har flaggats för en kommande rapport, kan ha betydelse för ÖNEP:s bedömning, enligt Jörgen Svidén.

I etikprövningslagen finns en definition av vad som är forskning, som kompletteras av ÖNEP:s praxis. Etikprövningslagen säger visserligen inget om publiceringsavsikt, men nämnden har tillmätt det ganska stor betydelse i en rad beslut under årens lopp.

– I förarbetena till etikprövningslagen pratas det om att man inte ska behöva etikpröva det som kan kallas myndighetsinternt. Men om man har för avsikt att sprida resultat, då kan det knappast kallas myndighetsinternt – det har nämnden uttalat sig om tidigare, säger Jörgen Svidén.

ÖNEP kommer sannolikt att sätta ned foten i frågan vid sitt sammanträde den 20 oktober.

Om ni kommer fram till att det rör sig om forskning – kommer ni att göra en åtalsanmälan då?

– Enligt etikprövningslagen är vi skyldiga att lämna det till åtal om vi konstaterar att det har begåtts ett brott mot etikprövningslagen, så det är väl högst sannolikt. Men så långt har vi inte kommit, säger Jörgen Svidén.

Landar ÖNEP i att undersökningen i Umeå ska räknas som forskning skulle det också kunna få betydelse för andra prevalensundersökningar som Folkhälsomyndigheten arbetar med, enligt Jörgen Svidén.

Han konstaterar att det nu aktuella fallet är snårigt, inte minst på grund av att det är tre parter inblandade: Folkhälsomyndigheten, Umeå universitet och Region Västerbotten.

– Om vi kommer fram till att det här är forskning så är det naturligtvis utföraren, den som forskar, som i så fall har förbisett att man borde ha haft etikprövningstillstånd. Men huvudmannen har också ansvar för att se till att tillstånd finns, säger Jörgen Svidén och fortsätter:

– Vem är då huvudman här? Är det Folkhälsomyndigheten, Umeå universitet eller Region Västerbotten? Det är inte heller helt glasklart.

Anders F Johansson, lektor vid Umeå universitet och hygienöverläkare i Region Västerbotten, samt projektledare för undersökningen, säger till tidningen Universitetsläraren att det inte rörde sig om forskning – utan om en prevalensundersökning.

Från början var planen att lägga till en forskningsdimension och därför hade de ansvariga ansökt om etikprövning för den delen av projektet. Men eftersom tillståndet kom först efter två veckor, samma dag som undersökningen drog i gång, hade projektet redan styrts om till en vanlig prevalensundersökning.

Anders F Johansson är kritisk till att det etiska tillståndet dröjde, med tanke på att Etikprövningsmyndigheten infört ett snabbspår för just forskning om covid-19.

– Ett snabbspår i Sveriges myndighetsadministration är inte så snabbt. Jag är mycket nöjd över att vi kunde identifiera flera nya fall och hindra vidare smittspridning från dem. Men jag hade varit ännu mer nöjd om vi samtidigt hade kunnat generera mer ny kunskap om spridning av covid-19 i universitetsmiljö, säger han till Universitetsläraren.

Om ÖNEP skulle lämna ärendet till åtal skulle det inte vara första gången myndigheten gör en åtalsanmälan.

I juni fattade ÖNEP beslutet att åtalsanmäla den testning av antikroppar mot sars-cov-2 som Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet, och flera andra forskare, gjorde bland vänner och bekanta i Stockholmstrakten i slutet av april i år. Detta efter att ha kommit fram till att de bedrivit forskning utan etiskt tillstånd, det vill säga i strid med etikprövningslagen.

Den 8 september kunde Läkartidningen också berätta att åklagare fattat beslut om att inleda en förundersökning.

I Uppsalafallet var det tydligt att det rör sig om just forskning, enligt Jörgen Svidén.

– Ja, där tyckte vi att det inte rådde någon tvekan, säger han.

Läs också:

Virusforskare: Ofattbart beslut att åtalsanmäla antikroppstestning

Förundersökning inleds mot forskare bakom antikroppsstudie

Covidstudie olaglig enligt etiknämnd

Debatt: Åtalsanmälan för covidtest: Var dras gränsen för forskning i framtiden?