Till vårterminen lanserar juridiska institutionen vid Stockholms universitet en ny fristående kurs i medicinsk rätt.
– Bakgrunden är att vi ser en ökad efterfrågan i kombination med att det inte finns någon universitetskurs i ämnet i Stockholmsregionen. Det har lett till att vi utvecklat den här kursen, säger Kavot Zillén, docent i offentlig rätt, doktor i medicinsk rätt och kursföreståndare.
Kursen riktar sig inte bara till jurist- eller medicinstuderande. Även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, till exempel läkare, är välkomna att söka.
Hur vanligt är det upplägget?
– Det är inte så vanligt att man gör på det sättet. Det finns medicinrättsliga kurser för enbart juriststudenter eller för läkarstudenter, men just den här blandade målgruppen gör att studenterna kan lära sig av varandra mellan yrkesgrupperna.
Kavot Zillén har goda erfarenheter av att undervisa på det här sättet, med grupper från olika discipliner och med olika akademiska nivåer, från USA.
– Det var en utmaning att hitta rätt nivå som passar alla, men om det blir rätt så blir det väldigt bra. Läkarna eller läkarstudenterna hjälper till med de praktiska exemplen, juriststudenterna bidrar med det rättsvetenskapliga tankesättet och andra yrkesgrupper som sjuksköterskor och farmaceuter kommer med sina reflektioner. Det gör att undervisningen blir mer dynamisk.
Tanken är att kursen ska ge en fördjupad kunskap om de rättsliga ramarna för hälso- och sjukvården och annan medicinsk verksamhet. Enligt Kavot Zillén är ett skäl till varför just läkare behöver kunskaper inom det här området att läkare har det yttersta ansvaret i den direkta kontakten med patienten.
– I och med det så har man också ett stort ansvar att agera korrekt utifrån de lagar och författningar som finns.
Finns det något särskilt område eller någon läkarspecialitet där kunskaper inom medicinsk rätt är extra viktigt?
– Alla läkarspecialiteter kan dra nytta av att ha kunskap om det rättsliga regelverket på området, inte minst utifrån patientsäkerhetsskäl. Det kan handla om regler kring journalföring, samtycke, delegation och om vilka svårigheter som finns i bedömningar kring vetenskap och beprövad erfarenhet.
Den snabba tekniska utvecklingen under de senaste åren ställer också nya krav på kunskaper inom medicinsk rätt, menar Kavot Zillén.
– Man använder mer teknik i vården nu med e-hälsa, appar, nya journalsystem och så vidare. Dessa förändringar medför svåra rättsliga överväganden och utmaningar, till exempel gällande informationshantering och sekretessfrågor. Mot den bakgrunden gäller det att hålla sig uppdaterad kring eventuella förändringar i lagstiftningen.
Kavot Zillén framhåller dock att det inte handlar om att läkare ska vara jurister.
– Men det gynnar alla att läkare är trygga i sin läkarroll. Det tror jag man kan uppnå bland annat genom att läkare har relevant kunskap om de rättsliga ramarna för verksamheten.
(uppdaterad 2020-10-06)
