Blicken är inställd på ortopediska MR-bilder när mentorn José Gallego går igenom undersökningar tillsammans med Helena Markström. En eftermiddag varannan vecka träffas de i radiologens lokaler på Kungälvs sjukhus för att studera lärorika fall; allt från stora fynd till små detaljer.

– Hon absorberar allt som en svamp och växer snabbt i sin roll, säger José Gallego om sin adept.

Han är en av tolv läkare som deltar i den första omgången av Västra Götalandsregionens pilotsatsning Mentorskap i senior kompetens, som även omfattar sjuksköterskor och undersköterskor.

Syftet är både att uppmuntra de äldre att jobba vidare och att systematiskt föra över deras kunskaper och erfarenheter till de yngre.

Behovet att få fler läkare att jobba kvar högre upp i åldern är överhängande, bland annat då stora pensionsavgångar närmar sig. Förra året arbetade totalt 1102 tillsvidareanställda läkare 55–67 år inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.

Ett trettiotal mentorer 55–68 år börjar i år sitt uppdrag att vara stöd för sina yngre kollegor. Mentorerna har sitt uppdrag under ett år, och projektet pågår sammanlagt i tre år. Under 2021 och 2022 tillkommer ytterligare 60 mentorer per år i de tre yrkeskategorierna.

– Att vara mentor är väldigt positivt och utvecklande, en morot för att vidga mina kunskaper, säger José Gallego, som nyligen fyllt 66 år.

Helena Markström är redan färdig specialist-läkare i radiologi och jobbar även hon på radiologiska kliniken på Kungälvs sjukhus. Hon har sökt sig till mentorprogrammet för att få del av José Gallegos långa erfarenhet av muskuloskeletala magnetkameraundersökningar.

– Det är fantastiskt att kunna sitta ner och göra det här tillsammans. Nu får jag en omedelbar återkoppling från José, säger hon.

Just de schemalagda träffarna är mentorskapets styrka, framhåller Helena Markström. När hon tidigare behövt stämma av en bedömning av en undersökning har hon skickat sitt utlåtande till någon rutinerad kollega, som kanske inte haft möjlighet att återkoppla förrän efter ett par dagar.

– Kunskapsöverföring sker hela tiden. Vi lär oss av äldre kollegor, men med det här upplägget vet jag att det finns tid avsatt för att få syssla med detta.

Tillsammans med José Gallego går hon igenom magnetkameraundersökningar som rör bland annat knän, axlar och hand- och fotleder.

– Jag granskar ju andra MR-undersökningar självständigt, men det här är något jag behöver förkovra mig inom. Det ingår i min utvecklingsplan.

Helena Markström började som ST-läkare på Kungälvs sjukhus 2012. Efter en period på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg återkom hon till Kungälv som färdig specialistläkare för drygt två år sedan.

– Vi är ett litet sjukhus, och det innebär att vi måste ha en allmän kunskap om det mesta inom radiologi. Men även vi väljer lite inriktning, och mitt fokus är MR.

Vad är viktigt för att du ska orka med ett långt yrkesliv som läkare?

– I den fas jag befinner mig i handlar det om att få chansen att fortsätta utvecklas och lära mig saker, men också om att livet i övrigt måste gå ihop, och då är flexi-bel schemaläggning en god hjälp. Men framför allt handlar det nog om att trivas med sina kollegor. Det måste vara roligt att gå till jobbet, säger Helena Markström.

Radiologiska kliniken i Kungälv märkte för några år sedan att man utbildade många ST-läkare, men att de sedan inte kom tillbaka till sjukhuset som specialister.

– Då fick jag upp ögonen för att vi chefer behöver ge bättre förutsättningar för medarbetarna att hela tiden utvecklas. Det kan handla om att tillfälligt sänka produktionskrav för att lägga mer fokus på utbildning och på så sätt långsiktigt säkra kvaliteten på det vi gör, säger Hanne Wallström, läkarchef på radiologen och specialist inom bild- och funktionsmedicin.

Ett problem är att vården ofta är underbemannad och att det då blir mindre utrymme att låta medarbetare utvecklas och pröva nya uppgifter. För att klara det löpande arbetet ägnar sig var och en åt det de redan kan.

Alla medarbetare behöver en plan för sin fortsatta utveckling på arbetsplatsen, framhåller Hanne Wallström. För att få till stånd en utvecklande miljö är det också viktigt att ha en bra blandning av medarbetare.

– I en heterogen grupp kan man skapa en lärandekultur även för sina seniora medarbetare. Min erfarenhet är att de vill bidra till utvecklingen och se sina kollegor växa. De flesta vill känna att skutan kommer fortsätta att flyta när de själva drar sig tillbaka.

Finns det en risk att äldre medarbetare överför ett gammaldags tänkande?

– Lyckas man få till en kultur för lärande motverkar det att gammal kunskap blir kvar i systemet.

En styrka med att ha många ST-läkare i organisationen är att det skapar en dynamik där specialisterna blir mer engagerade. Det visar sig bland annat i ett ökat intresse för att dela med sig av sina kunskaper – till exempel som mentor – och att hålla sig själv uppdaterad om kunskapsutvecklingen.

– Jag upplever inte att vi här har problem med gammal kunskap. Tycker man om att utbilda andra är man också öppen för att lära sig själv, säger Hanne Wallström.

José Gallego utbildade sig till läkare i Madrid på 1970-talet. 1978 flyttade han till Sverige och hamnade några år senare på Mölndals sjukhus för att göra sin specialisering inom röntgen.

Det var också i Mölndal han första gången kom i kontakt med MR-världen. När sjukhuset skaffade sin första kamera 1992 bad hans chef honom att ta ansvaret för att bygga upp den ortopediska delen av sjukhusets MR-verksamhet.

– På den tiden var jag inte så intresserad av ortopedi och visste knappt vad en magnetkamera var. Men jag grep tillfället och har aldrig ångrat mig.

Bland ortopeder kunde det förr finnas en skeptisk hållning till magnetkameror, framhåller José Gallego. Men i takt med att tekniken utvecklades och fick spridning ändrades inställningen radikalt.

– I dag görs nästan ingen artroskopi utan att man först har genomfört en MR-undersökning.

Efter fyrtio år som läkare och snart trettio inom ortopedisk MR vill José Gallego fortfarande lära sig mer och vidga sina erfarenheter.

– Man blir aldrig fullärd. Varje undersökning är som en oöppnad julklapp. Du vet aldrig vad du kommer att hitta, säger han.

På radiologins avdelning för bild- och funktionsmedicin arbetar fyra läkare på heltid med MR. José Gallego och en jämnårig kollega är de enda som ägnar sig åt MR med ortopedisk inriktning.

– Min kollega går i pension i januari, och även jag kommer ju förr eller senare att pensionera mig. Då blir det ett vakuum eftersom de andra läkarna specialiserar sig på annat.

Rekryteringen av efterträdare är något som bekymrat honom, och därför kom regionens mentorprogram mycket lägligt. När José Gallegos närmsta chef Hanne Wallström frågade om han var intresserad av att ställa upp som mentor, tvekade han inte.

– Jag vill ge järnet för att hjälpa mina yngre kollegor. Att vara mentor är stimulerande på flera sätt – nu måste jag tvinga mig att ge det bästa av mig själv.

Något datum för när han ska börja ta ut sin pension har han inte satt. Han kommer att vara mentor för Helena Markström fram till sommaren nästa år. Och om en dryg månad får han ytterligare en adept som han ska vägleda hela nästa år.

– Efter det kan jag tänka mig att fortsätta som timanställd. Så länge jag tycker det är roligt och tillfredsställande fortsätter jag att jobba som läkare, säger José Gallego.

 

Läs även: »Viktigt att chefer lyssnar på vad äldre medarbetare vill«

Pilotprojektet ska rulla över tre år

  • 2018 tillsatte personal­utskottet i Västra Göta­landsregionen en utredning för att kartlägga hur man kan få äldre medarbetare att arbeta kvar inom sjukvården. I rapporten föreslås mer flexibla arbetstider för äldre, möjlighet att gå ner i tid, valfria beredskaps-, jour- och nattarbetspass och förläggning av arbetstider.
  • Ett annat förslag var en pilotsatsning med mentorsuppdrag i senior kompetens. Enligt rapporten är en av de viktiga faktorerna för att medarbetare ska fortsätta att arbeta efter 65 års ålder att deras kompetens uppskattas och tas till vara.
  • I början av året avsatte politikerna 3 miljoner för satsningen. Äldre rutinerade medarbetare ska kunna bli mentorer och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till nya oerfarna kollegor.
  • 30 sjuksköterskor, läkare, undersköterskor i åldern 55-68 år startar sitt mentorsuppdrag i år. Av dessa är tolv läkare.
  • Ytterligare 60 men­torer ska starta både 2021 och 2022. Målet är att totalt 150 mentorer ska ha medverkat när projektet är slutfört 2023.