Snart dags för beslut om nya läkarutbildningen

Höstterminen 2021 ska den sexåriga, legitimationsgrundande läkarutbildningen starta. Innan dess måste de sju lärosätena som bedriver läkarutbildning i dag och vill fortsätta göra det – Karolinska institutet, Örebro universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Umeå universitet – få examenstillstånd av UKÄ.

UKÄ:s slutliga beslut om examenstillstånd fattas i början av november. Men allt pekar på att lärosätena får tillstånd.

– Det ser ganska bra ut, konstaterar Charlotte Ejsing, projektledare på UKÄ.

Lärosätena har redan fått UKÄ:s preliminära yttranden och har möjlighet att lämna synpunkter, påpeka eventuella missförstånd eller sakfel fram till och med mitten av nästa vecka.

Till en början var det tänkt att den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen skulle starta redan hösten 2020, men den snäva tidsplanen fick kritik av både lärosätena och UKÄ och sköts därför fram ett år.

Trots det har tiden varit ovanligt knapp. I mitten av mars inledde en särskild extern expertgrupp prövningen av lärosätenas ansökningar.

– Processen har varit lite tajtare än normalt. Det brukar ta åtta–nio månader. En annan skillnad är att det inte brukar vara sju lärosäten som söker på samma gång utan ett eller två, säger Charlotte Ejsing.

En annan svårighet är att UKÄ har fått arbeta under trycket av en pandemi. För att säkra att bedömning skulle kunna slutföras i tid har bedömargruppen varit större än normalt. Riitta Möller, docent, överläkare, universitetslektor och före detta program­direktör för läkarutbildningen vid Karolinska institutet, har varit ordförande. Man har utsett en vice ordförande samt en extra UKÄ-medarbetare, som ska kunna hoppa in i den nuvarande ordförandens respektive projektledarens ställe vid behov. Två studentrepresentanter från läkarprogrammets sista termin sitter även med i gruppen.

– Det har varit en otroligt kompetent bedömargrupp. Jag är oerhört imponerad av dem. Flera är yrkesverksamma som forskare, utbildare och arbetar dessutom kliniskt, säger Charlotte Ejsing.

Lärosätena har tagit fram helt nya utbildningsplaner och i många fall också kursplaner. En del kurser hänger med från den gamla till den nya utbildningen, medan andra har fått strykas eller göras om.

– Det har lagts mycket tid och kraft på utbildningsplaner och kursplaner och att sätta organisationer för VFU, handledning, handledarutbildning.

Hur mycket skiljer sig den nya läkarutbildningen jämfört med den nuvarande?

– Det syns verkligen i ansökningarna och yttrandena att man tagit det på allvar att utbildningen ska vara legitimationsgrundande. Det handlar mycket om VFU, simulerande miljöer och handledning. Man har också tagit på allvar att man ska kunna arbeta tillsammans med andra vårdyrken, säger Charlotte Ejsing.

En påtaglig skillnad är att det ställs högre krav på handledning i den nya grundutbildningen.

– Det är viktigt att handledarna verkligen kan sitt jobb och kan bedöma att studenterna är på rätt nivå. Kraven är högre, och då ställer det också högre krav på handledarna och handledarutbildningen, säger Charlotte Ejsing.

Eftersom examenstillståndsprövningen gäller all läkarutbildning i Sverige har bedömargruppen fått möjlighet att skriva en så kallad »kappa«, en översikt över den nuvarande situationen vad gäller läkarnas grundutbildning i Sverige. I den kan bedömargruppen ta upp möjligheter, svårigheter, saker som de sett i granskningen och vill lyfta nationellt och även komma med synpunkter på UKÄ:s roll och arbete.