– Det här är första gången man med precision kan förändra arvsmassan i levande celler. Det är ett jättebra pris, säger Anna Wedell, professor i medicinsk genetik på Karolinska institutet, till Läkartidningen.
Hon konstaterar att tekniken har stor betydelse, både för grundforskning och för att kunna ta fram nya terapier.
– Det är ett otroligt viktigt forskningsverktyg för att kunna skapa skräddarsydda förändringar i cellkulturer och göra sjukdomsmodeller som gör det möjligt att screena läkemedel och förstå sjukdomsmekanismer. Och för att – på sikt – ta fram nya behandlingar, säger Anna Wedell.
Hon konstaterar att behandling för ärftliga sjukdomar i vissa celler redan är på väg. Till exempel för ärftliga blodbristsjukdomar, där det handlar om att förändra stamceller som ger upphov till blodceller och korrigera genetiska förändringar.
– Ja, när det gäller celler som är lättillgängliga, som blodceller, är det på väg. Det är inte så hemskt långt bort.
Hon påpekar samtidigt att det alltid finns risker med kraftfulla metoder. Och att det gäller att vara varsam när man använder gensaxen.
– Det är inget man behöver vara orolig för i ett land som Sverige, där vi har transparens och regelverk. Men eftersom det är en väldigt enkel teknik gäller det att hitta sätt att kontrollera den över världen. Där pågår det mycket diskussioner, säger hon och fortsätter:
– WHO har till exempel en expertgrupp som utreder hur man ska hitta internationella mekanismer för att försäkra sig om att det finns konsensus över världen för hur de här metoderna ska användas.
Du sitter med i Nobelkommittén på Karolinska institutet. Hade det lika gärna kunna bli ett Nobelpris i fysiologi eller medicin för CRISPR-Cas9?
– Kemikommittén har möjlighet att belöna metoder. I medicin är det mer renodlat att det ska vara en upptäckt som belönas. Det är klart att man kan fundera på om man kan kalla det en upptäckt, men det passar väldigt bra som ett kemipris.
(uppdaterad 2020-10-15)
