I förra veckan rapporterade Läkartidningen att Karolinska universitetssjukhuset tagit ett inriktningsbeslut som bland annat innebär att elva teman och funktioner ska bli åtta. Enligt sjukhuset är organisationsförändringen ett led i att förenkla administrationen och flytta mer ansvar till vårdverksamheterna.
En av de föreslagna förändringarna är att bryta ut perioperativ medicin och intensivvård (PMI) för barn från Tema barn, och i stället lägga det i sjukhusets större övergripande organisation för PMI.
Det här har väckt starka reaktioner. Hundratals medarbetare inom barnsjukvården har ställt sig bakom ett öppet brev som skickats till ledningen. I brevet uttrycks en stor oro över att en flytt av barn-PMI från barnsjukhusets organisation kommer att påverka barnsjukvården negativt, såväl regionalt som nationellt.
Bland annat menar medarbetarna att skälen som anges för att genomföra förändringen är diffusa. Dessutom är man frågande till vilka delar av verksamheten som ska förbättras genom att barn-PMI går samman med den större organisationen för vuxen-PMI.
En av de cirka 500 medarbetare som ställt sig bakom brevet är Mikael Finder, neonatolog och fackombud vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
– Det stora problemet är att ledningen inte alls presenterat på vilket sätt det här ska bli bättre för organisationen. Man har inte presenterat något underlag eller vetenskapliga belägg för att det är ett bättre sätt att organisera sjukhuset, säger han till Läkartidningen.
Han är också kritisk till att man vill bryta ut en del av barnsjukhusets verksamhet på det här sättet.
– All internationell barnsjukvård värd namnet organiserar sig som separata barnsjukhus. Vi inte fått några argument för varför vi ska skilja oss på den punkten från barnsjukvård i övriga världen.
Mikael Finder berättar att man ser en risk för att förändringen till exempel kan innebära att barnanestesiologer kommer att behöva jobba med vuxna patienter.
– Det blir ju lite spekulationer eftersom vi inte fått något underlag, men det känns som en strömning mot att all personal ska vara generisk och jobba överallt. Vi ser en stor risk att omorganisationen kommer att leda till personalflykt, men den största farhågan är att det ska bli sämre för barnen.
Mikael Finder menar också att beslutet kan strida mot barnkonventionen, som numer är svensk lag.
– Vid alla förändringar och åtgärder som rör barn, exempelvis vid välfärdsinstitutioner, så ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Här har man inte presenterat ett enda argument för varför det här främjar barnens bästa.
Sjukhusdirektören Björn Zoëga uppger i sin blogg att förslaget nu ska samverkas och att riskbedömningar, både gällande patient- och arbetsmiljörisker, ska göras.
Läkartidningen har sökt David Konrad, funktionschef för PMI på Karolinska. I ett mejl via presstjänsten svarar han:
– Jag har fått ta del av det öppna brevet som skickades i fredags och har stor respekt för de utmaningar som lyfts av medarbetarna. Nästa steg i processen är en fördjupad dialog med chefer såväl som medarbetare. Innan slutgiltiga beslut kan tas ska förslaget riskbedömas utifrån fler perspektiv och samverkas med de berörda enheterna.
Mikael Finder är inte imponerad.
– Ledningen gör ju det här i precis omvänd ordning. Man kan inte först ta ett inriktningsbeslut om en förändring och sedan ta reda på fördelarna. I stället borde man från ledningens sida motivera varför man ska göra en förändring, och därefter ta fram ett förslag i samråd med professionen. Först därefter kan man göra risk- och konsekvensanalyser.
Vad hoppas du ska hända nu?
– Vår förhoppning är att man ska ta tillbaka det här beslutet. Alla organisationsförändringar som genomförs ska föregås av en utredning och man ska ha ett beslutsunderlag. Därefter ska man göra konsekvensanalyser.
Läs mer:
Nya organisationsförändringar på Karolinska
Karolinska drar tillbaka varsel
Karolinska gör om i kritiserad verksamhetsmodell
Karolinskas styrelse ger kritiker rätt
Utvärdering pekar på brister i Karolinskas verksamhetsmodell
(uppdaterad 2020-10-21)
