Sylf ifrågasätter fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen

Regeringen har bestämt att läkarutbildningen i Sverige ska byggas ut med 440 platser från 2017 fram till 2023. Syftet är att säkra kompetensförsörjningen av läkare.

– Läkarutbildningen har byggts ut under många år, men det har avstannat de senaste åren och det är därför vi nu ser ett behov av att fortsätta utbyggnaden, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning 2014–2019, till Läkartidningen när satsningen presenterades år 2017.

Ett annat syfte var, enligt henne, att bli mindre beroende av utlandsutbildade läkare. 2015 var cirka 60 procent av läkarna som legitimerades i Sverige utbildade utomlands och förra året var det 48 procent.

Enligt regeringen fortsätter utbyggnaden av läkarutbildningen som planerat. 2022 planerar man att tillföra ytterligare 18 miljoner kronor och året efter ytterligare 36 miljoner konor. Det beräknas motsvara 80 helårsstudenter 2022 och 160 helårsstudenter 2023.

Men nu ifrågasätts utbyggnaden av Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Eftersom det inte finns tillräckligt många AT-platser tycker Sylf att antalet platser på läkarutbildningen inte ska utökas.

– De senaste åren har allt fler läkare examinerats, men regionerna har misslyckats totalt med att möta upp behovet av utbildningstjänster, främst avseende AT. Vi har nu en stor pool av underläkare som arbetar utan handledning och under sämre förhållanden än sina kollegor och köerna till AT växer för varje år som går, säger Madeleine Liljegren, ordförande i Sylf.

I sin AT-rapport beskriver Sylf hur det stora glappet mellan behovet av AT och antalet AT-platser har lett till att en ny – ofrivillig – yrkesgrupp läkare håller på att växa fram: olegitimerade läkare som jobbar i väntan på AT.

– Vi vill i stället se en statlig satsning på AT- och ST-platser, för att inte tappa den investering som redan gjorts i de nyutbildade läkarna. Att utöka platserna på läkarprogrammet utan att se till att de som redan utbildats har någonstans att ta vägen efter sin examen är både oansvarigt och ogenomtänkt.

I januari inrättade regeringen ett nationellt vårdkompetensråd som ska samordna, kartlägga och stärka kompetensutvecklingen inom hälso- och sjukvården. Att se över behovet av platser på läkarutbildningen, liksom dimensioneringen av AT, BT och ST ingår i rådets uppgifter.

Ann-Marie Wennberg Larkö, läkare, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, är rådets ordförande. Hon säger att rådet behöver »ta sig en rejäl funderare« på om utbyggnaden av läkarutbildningen bör fortsätta.

– Utbildningen har redan utökats rejält. Det går inte bara att säga att vi ska utbilda mycket mer. Det måste göras med klokskap.

Hon nämner att ett problem som flera vårdutbildningar tampas med, även läkarutbildningen, är stora avhopp. En anledning tror hon kan vara att studenterna saknar ordentlig inblick i hur sjukvården fungerar innan de börjar studera.

– Det får inte vara så att man börjar en utbildning och kommer på »nämen det var ju inte sjukvård som jag ville jobba med«. Avhoppen kostar tid och resurser.

Läs också:

Fler platser behövs på landets läkarutbildningar

Läkarutbildningen byggs ut – 440 nya platser fram till 2023

Balans mellan tillgång och efterfrågan i läkaryrket

Riga fortsatt nummer ett för läkarstudenter utomlands

Oacceptabel arbetsmiljö för läkarstudenter i Göteborg