Inte möjligt att kräva vite av regioner som utbildar få AT-läkare

Regioner som inte utbildar tillräckligt med AT-läkare eller låter olegitimerade läkare arbeta utan tillräckligt stöd bör tvingas betala vite, föreslog Sjukhusläkarna och Sveriges yngre läkares förening (Sylf) i en motion.

Enligt Läkarförbundets förbundsstyrelse finns det dock inget stöd i lagen för att kräva vite för regioner som utbildar för få AT-läkare. När det gäller olegitimerade läkare som arbetar utan tillräckligt stöd på akutmottagningar, kan Ivo förelägga vårdgivare att vidta åtgärder och förena föreläggandet med vite. Om skäl finns bör den möjligheten utnyttjas enligt förbundsstyrelsen.

Medlemsavgiften höjs med 34 kronor

Medlemsavgiften i Läkarförbundet för yrkesverksam medlem höjs med 34 kronor, till 3 118 kronor för år 2021. Höjningen baseras på ett fullmäktigebeslut från 2018 där medlemsavgiften räknas upp enligt ett index. Den långsiktiga ambitionen är att verksamheten ska finansieras fullt ut av medlemsavgifterna. För varaktigt icke yrkesverksam medlem blir den nya avgiften 914 kronor, en höjning med 10 kronor. För kompletteringsläkare blir den 627 kronor, en höjning med 7 kronor. Rabatter ges i anslutning till examen, vid utlandsvistelse, förtidspension och nedsatt inkomst.

Bort med ekonomiska hinder för utvecklingsarbete

Läkarförbundet ska »verka för att ersättning utgår för löne- och produktionsbortfall till vårdgivare så att läkare kan delta i hälso- och sjukvårdsutveckling, på nationell och lokal nivå, oavsett om vårdgivaren är privat eller offentlig«. Det beslutade fullmäktige efter en motion från Distriktsläkarföreningen, Sjukhusläkarna och Privatläkarföreningen.

Utvärdering av krislägesavtal på gång

Coronapandemin har visat att kollektivavtalet inte omfattar en så speciell och långdragen kris som vårens, enligt sex lokalföreningar som yrkade på att Läkarförbundet ska verka för att läkarnas kollektivavtal ska innehålla förbättrade arbetsvillkor vid extrema situationer, en tydligare definition av vad en kris är och möjlighet att aktivera krislägesavtal även lokalt på regionnivå.

Förbundsstyrelsen ansåg att de redan arbetar med frågan. Sveriges Kommuner och regioner ska tillsammans med Läkarförbundet och övriga fackliga organisationer utvärdera hur det aktiverade krislägesavtalet har fungerat, vilket kan leda till justeringar i avtalet. Fullmäktige gick på förbundsstyrelsens linje.

Tydligare ekonomisk årsredovisning

Förbundet ska under kommande år presentera en mer utförlig ekonomisk årsredovisning i såväl fullmäktiges årsmötesförhandlingar som i redovisning under mötet. Det beslutade fullmäktige. Bakom motionen stod Nordvästra Skånes läkareförening, Östra Skånes Läkarförening och Malmö läkareförening.

Nej till krav på motiv till löneskillnader

Läkarförbundet kommer inte att kräva att arbetsgivare ger motiveringar till ojämställda löner. Förslaget hade lagts av Kvinnliga läkares förening (KLF) med motiveringen att kvinnor har knappt 92 procent av männens lön. Men fullmäktige gick på förbundsstyrelsens förslag och avslog den att-satsen. KLF tyckte också att förbundet ska verka för jämställda löner och utöva påverkansarbete på regionerna. Styrelsens – och fullmäktiges – svar var att det finns en handlingsplan som stödjer lokalföreningars arbete med frågan.

Inget krav på genusperspektiv i SLF-rapporter

Läkarförbundet kommer inte att inkludera genusperspektiv och genusanalys i samtliga rapporter och statistiska redovisningar som förbundet producerar. Förslaget hade kommit från Kvinnliga läkares förening, men avslogs i fullmäktige.

Ja till ökad statlig styrning

Seniora läkare ville att förbundet utreder hur den statliga styrningen av sjukvården ska utformas i framtiden för att kunna »ta täten« i den utvecklingen. Förbundsstyrelsen svarade först att förbundet redan arbetar med frågan och avser att återkomma med »en utvecklad politisk analys och slutsatser«. Efter att Seniora läkare jämkade sig med FS ändrades yrkandet till »att Läkarförbundet analyserar effekterna av och arbetar för en ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården«. Det ställde sig sedan både FS och fullmäktige bakom.

Nej till extra löneökning under ST-tiden

Upplands allmänna läkarförening vill att ST-läkare ska få en löneökning, antingen mitt i ST eller en mindre procentuell ökning flera gånger under sin ST.

Ansvaret som läggs på ST-läkare ökar ju längre man kommit på vägen. Därför bör även löneutvecklingen under den femåriga specialisttjänstgöringen följa ansvarsutvecklingen, ansåg läkarföreningen. Förbundsstyrelsen yrkade på avslag.
– Vi har precis tecknat ett centralt avtal. Det innebär att vi ska genomföra årliga löneöversyner. I det här avtalet innebär det också att man ska se över lönebildningen varje år. Men att man ska ha extra pengar utöver en revision anser vi inte är möjligt, sa Torsten Mossberg från förbundsstyrelsen.

Efter en jämn omröstning gick fullmäktige »med en hårsmån« på förbundsstyrelsens linje och motionen avslogs.

Motion om större ansvar för klimatfrågorna avslogs

14 delföreningar krävde att Läkarförbundet återinrättar sin arbetsgrupp för klimat och hälsa och vidgar uppdraget till att även omfatta hållbar sjukvård ur ett klimat- och miljöperspektiv. De ville även att förbundets policy för klimat och hälsa från 2015 skulle uppdateras.

Förbundsstyrelsen föreslog avslag och hänvisade till att det enligt förbundets »konstitution« är FS som tillsätter arbetsgrupper och att frågan inte ska behandlas vid ett fullmäktigemöte samt att FS tillsatt ett »advisory board«, en expertpanel med rådgivare som förbundsstyrelsen kan vända sig till om man är i behov av expertis inom klimat och miljö. Förbundets policies revideras löpande, svarade FS också.

Motionären ersatte sina yrkanden med ett nytt yrkande, »att Läkarförbundet skall ta ett större ansvar för agenda 2030 och klimatfrågorna under följande år«.

Även här yrkade FS på avslag med hänvisning till att ansvaret finns integrerat i verksamheten där det är relevant utifrån förbundets portalparagraf.

Fullmäktige gick på FS förslag.

Särskild person på förbundet ska stötta skyddsombud

Läkarförbundet ska verka för att en sakkunnig – namngiven – person utses på förbundet för att stötta huvudskyddsombud och lokala ombud när arbetsgivaren inte följer gällande lagar och regler när det gäller anmälan om arbetsskada. Det bestämde fullmäktige, trots att förbundsstyrelsen ansåg att det skulle bli sårbart att utse en särskild person. Läkarförbundet ska också ta fram ett stöddokument för att hjälpa skyddsombuden att strukturera hur man ska göra ute i verksamheten.

Läkarförbundet ska verka för jämställt försäkringsskydd

Läkarförbundet ska verka för att regionanställda – liksom statligt och privat anställda – ska ha rätt till ersättning från AFA vid arbetssjukdom för inkomstbortfall under sjukskrivning om arbetssjukdomen vållats av en arbetsgivare eller av en anställd. Samt för att även regionanställda ska ha rätt till ersättning för sveda och värk även om sjukskrivningen varat mindre än 30 dagar. Det bestämde fullmäktige, trots att förbundsstyrelsen sa nej eftersom yrkandet kom sent och de haft för kort tid att sätta sig in i frågan. Förbundet ska också verka för att AFA ska ge ersättning för sjukdomar orsakade av arbetet även om de inte finns med på ILO-listan.

Digital introduktionskurs tas fram

Ta fram en digital introduktionskurs för förtroendevalda. Det var förslaget från Malmö läkareförening, Mellersta Skånes läkareförening och Östra Skånes läkarförening. Förbundsstyrelsen svarade att förbundet gjort detta men föreslog ändå bifall till motionen, och så beslutade också fullmäktige.

Tillägg i portalparagrafen

Ett tillägg med orden »den medicinska professionens organisation och« i portalparagrafen till förbundets stadgar gjordes på förslag från förbundsstyrelsen. Detta på grund av att den ursprungliga betydelsen av »facklig« under åren har förskjutits. Paragrafen ska nu lyda:

»§ 1 Sveriges läkarförbund, som är den medicinska professionens organisation och läkarnas fackliga sammanslutning, har till uppgift att upprätthålla en god och värdig anda inom kåren, att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga sociala och ekonomiska intressen, att främja medlemmarnas utbildningsmässiga och vetenskapliga intressen och att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling.«

Inget bifall för centralt storhelgstillägg

Hallands läkarförening ville att Läkarförbundet i kommande avtalsförhandlingar ska verka för att storhelgstillägg införs i det centrala kollektivavtalet.

Både förbundsstyrelsen och fullmäktige ansåg att motionen skulle anses besvarad. Styrelsen pekade bland annat på att de flesta lokala läkarföreningar har lokala avtal som ger bättre ersättning än de centrala, samt att Läkarförbundet i året avtalsrörelse yrkat på förbättringar av faktorerna för jour och beredskap.

Fortsatt arbete för att jourkomp ska vara pensionsgrundande

Upplands allmänna läkarförening konstaterade i en motion att jourersättningen inte är pensionsgrundande för de läkare som har en så kallad kombinationsanställning, det vill säga en statlig anställning som lärare förenat med kliniska uppgifter inom regionen.

Föreningen ville att Läkarförbundet ska verka för att jourersättningar för kombinationsanställda blir pensionsgrundande.

I motionssvaret pekade förbundsstyrelsen (FS) bland annat på att frågan är komplicerad eftersom den berör två arbetsgivare. Förbundet driver dock fortsatt frågan om att göra jour- och beredskapsersättningen pensionsgrundande, främst via Saco-S styrelse. Fullmäktige gick på FS linje och beslutade att motionen anses besvarad.

Bättre fackligt stöd till privatanställda

Läkarförbundet ska arbeta för att träffa avtal med de större privata vårdaktörerna om att fackliga förtroendevalda inom dessa verksamheter ska tilldelas facklig tid.

Förbundet ska också verka för att få till avtal så att lokalföreningarna får tillgång till läkares ingångslön och villkor, samt verka för avtal om lönerevisionsförhandlingar som möjliggör en traditionell förhandlingsmodell för förbundets medlemmar i privata verksamheter.

Bakgrunden till fullmäktiges beslut var en motion från Nordvästra Skånes läkarförening som tog upp att det som lokalförening är det svårt att ge samma service till privat anställda medlemmar jämfört med offentligt anställda läkare. Det handlar exempelvis om rådgivning eller vid biträde för personliga ärenden med hjälp av facklig förtroendemannatid, eftersom denna bekostas av regionen.

Föreningen pekade också på att det är svårt att bistå vid lönerådgivning eftersom man inte har några uppgifter om läkarnas löner i privata verksamheter.

Ja till utbildning för medicinskt ledningsansvariga läkare

Chefsföreningen och Distriktsläkarföreningen lade fram en motion om att stärka den medicinsk ledningsansvarige läkaren. Fullmäktige biföll en av motionens att-satser som innebär att Läkarförbundet ska verka för att arbetsgivaren erbjuder utbildning för de läkare som har eller önskar ta uppdrag med medicinskt ledningsansvar.

Avslag för utredning om läkare som chefer

Chefsföreningen ville att Läkarförbundet skulle tillsätta en utredning för att belysa vilka samband som finns mellan läkarkompetens i chefsled och ökad patientsäkerhet, bättre vårdutfall, arbetsmiljö och patientupplevelser.

Förbundsstyrelsen (FS) pekade på att det förvisso skulle vara värdefullt att utveckla förbundets arbete utifrån statistiska uppgifter om sambandet mellan läkare som chefer och olika typer av vårdutfall. FS yrkade trots det på avslag.

FS hänvisade till att både forskning och dataunderlag är begränsade, och att det därför blir svårt att hitta samband på det sätt motionären efterfrågar. Men pekade också på att förbundet för några år sedan beställt litteraturöversikter om huruvida läkare som chefer bidrar till gynnsamma resultat.

Chefsföreningen reviderade under mötet motionens att-satser med innebörden att Läkarförbundet brett ska redovisa resultaten av nämnda litteraturöversikter, och att detta skulle »rendera riktade aktiviteter«. Men inte heller detta fick gehör av fullmäktige som beslutade att avslå motionen.

Protokoll från fullmäktigemöten ska finnas på slf.se

Protokoll från Läkarförbundets fullmäktigemöten ska finnas tillgängliga på förbundets webbplats senast den 31 december samma år som mötet hölls. Det beslutade fullmäktige efter en motion från Hallands läkarförening.

Nej till app för medlemskommunikation

Fullmäktige avslog en motion från Stockholms läkarförening om att Läkarförbundet under nästa år ska påbörja ett arbete med att ta fram en särskild mobilapp för att stärka medlemskommunikationen. Tanken är att en app skulle kunna utgöra en kanal för att snabbt nå ut med medlemsinformation och göra det enkelt att överblicka medlemmars föreningstillhörigheter.

Förbundsstyrelsen (FS) ansåg att motionen skulle avslås och hänvisade bland annat till att man arbetar för att göra mobilversionen av förbundets webbplats bättre. Dessutom pekade FS på att en app är betydligt dyrare att utveckla och underhålla än en mobilanpassad webbplats.