Det planerade införandet av bastjänstgöringen (BT) i juli 2020 sköts upp ett år på grund av pandemin och för att mycket fortfarande var oklart. Nu närmar sig det nya startdatumet 1 juli 2021 – men många viktiga pusselbitar saknas fortfarande.

BT är tänkt att vara en introduktionstjänstgöring till specialiseringstjänstgöringen (ST) och införs i samband med att läkarnas grundutbildning görs om och blir legitimationsgrundande. Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram en ny ST-föreskrift, där även regler för BT ingår. Myndighetens mål har varit att besluta om föreskriften i december för att sedan kunna publicera den i januari. Nu står det klart att det inte går.

– Vi jobbar för att komma till beslut så snart som möjligt. Ett hinder för oss är att vi inte kan besluta före regeringen, eftersom vi är sista ledet. Men vi jobbar också fortfarande med våra förslag på Socialstyrelsen, och vi är inte helt färdiga för beslut ännu, säger Anders Kring, som är jurist på Socialstyrelsen.

Det är Socialdepartementet som ska fatta beslut om nödvändiga förordningsändringar.

– Det ska till exempel regleras i förordning att läkarnas ST ska förlängas och få en minimitid på 5,5 år i stället för 5 och att den ska inledas med bastjänstgöringen. Regeringen har ju aviserat det i en proposition, och ingen tvekar över att det kommer bli så. Men vi kan inte göra regler om innehållet i ST, inklusive BT, innan det formellt är beslutat, säger Anders Kring.

Det ligger även på regeringens bord att besluta om övergångsbestämmelser. Enligt uppgifter till Läkartidningen har departementet tidigare flaggat för att övergångsreglerna och förordningsändringar skulle vara klara i början av oktober. Till Läkartidningen uppger regeringskansliet att ärendet »är under beredning«, men ansvarig handläggare vill inte ge några ytterligare kommentarer.

Vad får det för konsekvenser att beskeden om BT dröjer?

– Det blir lite mindre tid för regionerna att förbereda sig. Många berörda läkare undrar så klart också vad som gäller för dem. När vi vet hur regeringen har beslutat om övergångsbestämmelserna kommer mycket att bli tydligare, säger Anders Kring.

Som Läkartidningen tidigare har skrivit har Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) bett Socialdepartementet skynda på. »Såväl vårdgivarnas förberedelser, Socialstyrelsens föreskriftsarbete och parternas arbete med att reglera anställningsförhållanden för den nya bastjänstgöringen är avhängigt att förordningstexten fastställs«, skrev de i ett gemensamt brev som skickades i början av september.

SKR beskriver den nya förseningen som olycklig.

»Det gör förberedelsearbetet betydligt svårare och jag skulle tro att det känns lite tungt för många som har väntat på att de här bitarna ska komma på plats nu«, skriver Emma Spak, chef för SKR:s hälso- och sjukvårdssektion i ett mejlsvar till Läkartidningen.

De första åren kommer BT göras av utlandsutbildade läkare. Först år 2027, när de första kullarna som gått den nya läkarutbildningen legitimeras, blir det dags för svenskutbildade läkare att göra bastjänstgöring. Exakt vilka som kommer att behöva göra BT är dock fortfarande oklart, i och med att övergångsbestämmelserna inte är på plats.

Emma Spak anser att det är viktigt att läkare som har förutsättningar för att specialisera sig enligt nuvarande regelverk tillåts göra det, i och med att övergångsreglerna och föreskriften dröjer. Bastjänstgöringen bör vara en möjlighet, snarare än ett måste, under de kommande åren, tycker hon.

När de gäller övergångsreglerna anser SKR att det måste vara möjligt att specialisera sig enligt nuvarande regelverk i ganska många år framöver, så att de som till exempel är föräldralediga eller forskar hinner bli klara med sin ST.

Både Läkarförbundet och SKR har även påpekat att det är orimligt att specialister som skaffar ytterligare en specialitet eller en läkare som redan gjort AT ska behöva göra BT. Där vill de ha tydliga besked från regeringen.

»Det räcker inte att det finns möjlighet att göra tillgodoräknanden utan det behövs tydliga undantag för detta«, skriver Emma Spak som tillägger att det är viktigt att övergångsreglerna kommer snart så att regionerna kan få en uppfattning om vilka volymer det handlar om de närmaste åren.

När de gäller villkoren för den nya BT-tjänsten har SKR och Läkarförbundet valt att förhandla trots de saknade pusselbitarna. Eftersom det nya kollektivavtalet är på fyra år, anser man att det har varit nödvändigt. Enligt avtalet ska BT vara en tidsbegränsad anställning på 12 månader, med möjlighet att förhandla ner anställningstiden till sex månader om läkaren kan tillgodoräkna sig tidigare kunskaper. Det finns även möjligheter att i stället bli tillsvidareanställd som ST-läkare på en gång. Vidare är parterna överens om att förmåner motsvarande AT ska gälla om anställningen förlängs på grund av exempelvis sjukdom eller föräldraledighet. Parterna är också eniga om att hitta ett bättre flöde för AT, BT och ST.