En mindre del av patienter som är 75 år och äldre behöver särskilt anpassad vård. Olika undersökningar pekar på att den gruppen sköra äldre utgör omkring en femtedel av de som är 75+.
– Tanken var att vi behövde identifiera den här gruppen och rikta insatser mot dem. Den typen av insatser tar mycket resurser och att ge det till hela den äldre befolkningen är inte effektivt, säger Magnus Nord, distriktsläkare och forskare vid Linköpings universitet.
Han och hans forskargrupp har därför tagit fram ett datorprogram som söker igenom journaldata för patienter i primärvården i jakt på riskfaktorer. Det rör sig framför allt om ålder och hur många vårdkontakter patienten haft det senaste året, men också om bakomliggande sjukdomar.
Programmet sammanställer en riskbild för varje enskild patient. Bedöms risken tillräckligt hög för att patienten ska behöva läggas in under det kommande året, kan patienten kallas till hälsosamtal.
I Östergötland startades ett pilotprojekt våren 2017. I ett par års tid har 800 patienter vid 9 vårdcentraler följts och jämförts med en kontrollgrupp.
– I försöken har vi låtit en sjuksköterska ha bedömningssamtalet utifrån en strukturerad mall. Sedan har sjuksköterskan träffat den ansvarige distriktsläkaren och gått igenom vad man fått fram, och de har sedan gjort ett förslag till planering med individuella insatser som man sedan gått igenom med patienten, säger Magnus Nord.
Planeringen för patienterna inkluderar sedan genomgångar av läkemedel, livsstilsfaktorer och eventuella remisser till exempelvis fysioterapeuter eller demensutredningar.
– Det har varit väldigt olika nivåer på vad de här patienterna behövt. Det är en brokig uppsättning behov som patienterna har. Och det är olika vad de upplever som problem och vill ha hjälp med.
Försöken har lett till 22 procent färre slutenvårdsdagar och 17 procent färre vårdtillfällen i interventionsgruppen, jämfört med kontrollgruppen. Det innebär också en ekonomisk besparing. Överfört till hela regionen skulle man på dessa två år sparat uppåt 150 miljoner kronor. Forskarna såg att besparingen var större det andra året. Men Magnus Nord är noggrann med att påpeka att man ännu inte vet vad effekten blir vid ett breddinförande.
Nu har beslut tagits att införa programmet på alla vårdcentraler i Östergötland, både offentligt och privat drivna. Utbildningsinsatser pågår i regionen, och över hälften av vårdcentralerna är i en uppstartsfas. Under 2021 ska alla vara igång.
Det har funnits utmaningar under försöket. Magnus Nord berättar att vårdcentralerna arbetat mycket med att få till ett bra samarbete med den kommunala hemsjukvården. Och bedömningarna av patienterna tar tid, vilket är en bristvara på många vårdcentraler. Men det måste vägas mot att patienterna annars kanske behövt akut sjukvård eller slutenvård, menar han.
Idén att automatiskt söka fram patienter i riskzonen är inte ny. Men Magnus Nord tror att Östergötland har kommit jämförelsevis långt i arbetet med ett sådant helhetsgrepp om den här patientgruppen.
– Vi har inte sett att man gjort det så strukturerat någon annanstans.
Huvudresultatet av forskningen är ännu inte publicerat. Men tre artiklar har publicerats i BMC Geriatrics, Scandinavian Journal of Primary Health Care och BMJ Open.
