Som Läkartidningen berättat gör den ökande smittspridningen och det ökande antalet sjukhusvårdade med covid-19 att studier som fått pausas på grund av brist på patienter nu kan rulla vidare. Samtidigt verkar suget efter att dra i gång helt nya studier med koppling till covid-19 vara betydligt mindre än i våras.
I oktober kom 30 ansökningar till Etikprövningsmyndighetens snabbspår för covidforskning, om man bortser från ändringsansökningar. Det kan jämföras med de mer än 100 som kom i april.
– Ja, det är en betydlig nedgång. Under våren var det ju ett stort inflöde, framför allt från mars när vi införde förturen och in i juni i alla fall. Sedan hade nog den mesta covid-19-forskningen kommit i gång. I och med det minskade antalet ansökningar, säger Johan Modin, chef på Etikprövningsmyndigheten.
Räknar du med att trycket kommer att öka igen, nu när smittspridningen och antalet sjukhusvårdade covidpatienter ökar?
– Det är möjligt att det skulle kunna påverka, men vi kan inte riktigt se att den ökade smittspridningen skulle leda till en ökning av antalet ansökningar. Mycket av forskningen är som sagt redan i gång.
Inte heller Magnus Rasmussen, professor och infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund, tror på ett dramatiskt ökat sug efter att dra i gång nya studier med koppling till det nya coronaviruset.
– Nej, jag tror att de flesta av dem som har en forskningshypotes och tänker att de på något sätt kan bidra tänkte de sakerna redan i våras. Nu bidar folk sin tid lite och när patienterna väl kommer kan man börja inkludera, säger han.
I takt med att kunskapsläget förändrats har många forskare sannolikt fått anpassa sina hypoteser. Under till exempel oktober kom 27 ändringsansökningar in till Etikprövningsmyndighetens snabbspår.
Enligt Magnus Rasmussen kommer förmodligen en del av de studier som det ansöktes om etikprövning för i våras inte att genomföras alls.
– Eftersom så många andra redan har gjort de studierna har det vetenskapliga värdet med att göra dem helt enkelt försvunnit, säger han.
