Läkartidningen berättade nyligen om att det i slutet av oktober gjorts mer än 200 anmälningar till Arbetsmiljöverket om coronarelaterade arbetssjukdomar som rör läkare – och om farhågorna om ett mörkertal av läkare och annan sjukvårdspersonal som smittats på jobbet.

I en motion på fullmäktigemötet ville Sjukhusläkarna bland annat att Läkarförbundet ska jobba för att omvänd bevisföring ska tillämpas, så att det blir arbetsgivarens sak att bevisa att smittan inte skett på arbetsplatsen, eller på vägen dit.

– Vårt förbund måste driva dessa frågor. Vi måste stötta alla de kollegor som utsätts för smitta och blir sjuka på grund av att de åker till och från sitt arbete. När det är en samhällsspridning kan arbetsgivaren alltid säga att smittspridningen skett någon annanstans än på arbetet. Det är helt omöjligt för oss att bevisa att det har skett på arbetet, sa Sjukhusläkarnas Elin Karlsson.

Sjukhusläkarna ville också att förbundet ska verka för att arbetsgivaren står för karensdag och erbjuder full lönekompensation och pensionsavsättningar vid smitta. Samt för att omvänd bevisbörda, slopande av karensdag och full kompensation när det gäller till exempel lön och pension ska gälla alla sjukdomar som kan tänkas knytas till arbetet – till exempel vinterkräksjuka och säsongsinfluensa.

Förbundsstyrelsen ville dock att motionen skulle avslås i sin helhet, utifrån dagens lagstiftning.

– Det är arbetsgivarens främsta uppgift att hindra att vi blir smittade i arbetet. Dessa risker ska självklart minimeras och läkares löner ska spegla arbetsinnehållet och de risker vi har i vårt arbete, sa Förbundsstyrelsens Marina Tuutma och fortsatte:

– Vi förstår mycket väl, men den vägen är inte nåbar. Det finns mycket svårigheter utifrån bevishänseende, och kostnadsaspekten också. Därför yrkar vi avslag.

Elin Karlsson tyckte inte att löneläget är i paritet med de risker läkare utsätts för under pandemin.

– Jag anser inte att det är ett godtagbart skäl för att Läkarförbundet inte ska driva att vi får hjälp om vi smittas i vårt arbete. Vi kräver inte att ni ska lyckas med att ändra lagen. Men ni ska verka för att påverka arbetsgivaren. Ni ska verka för att ge oss ett bra avtal och bra rättigheter.

Elin Karlsson vädjade till fullmäktige att bifalla motionen och fick stöd från flera andra delegater, däribland Sven Wallerstedt, Sjukhusläkarna.

– Jag är väldigt förvånad över det som förbundsstyrelsen har föreslagit – att vi ska inta en arbetsgivarattityd och se vilka problem arbetsgivaren har. Det är inte vår sak att göra, sa han.

Till slut röstade alltså fullmäktige med motionären.

En annan motion från Sjukhusläkarna gick i samma anda. Här bestämde fullmäktige att förbundet bland annat ska verka för att sjukvårdspersonal som insjuknar i covid efter att varit i tjänst under pandemin – och sannolikt träffat coronapatienter – ska få det klassat som arbetsskada om många tvingats vistas på en liten yta samtidigt, till exempel i personalrum, på läkarexpeditioner eller genom påtvingat läkararbete i korridor då expedition eller kontor saknats.

Efter en motion från Östra Skånes läkarförening beslutade fullmäktige dessutom att förbundsstyrelsen ska verka för att slopa kravet på att pandemiska infektionssjukdomar ska ha kvarstått i 180 dagar för att läkare som blivit smittade på arbetsplatsen ska få rätt till ersättning via arbetsskadeförsäkringen.

Här påpekade förbundsstyrelsen att Läkarförbundet, genom Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR), redan trycker på för att minska eller helt ta bort 180-dagarskravet i diskussioner med Sveriges Kommuner och regioner (SKR). Men fullmäktige gick alltså på motionärens linje.

I våras blev det tvärt nej från SKR till att slopa 180-dagarsbegränsningen. Steve Lu, som skrivit motionen, hade dock en förhoppning om att det finns större chans att få igenom kravet den här gången.

– Ja, förhoppningen är att det finns en större chans i och med att vi har fler medlemmar som drabbats, i alla fackförbunden. Vi står inför en andra våg som vi inte har sett kulmen på ännu, sa han till Läkartidningen inför mötet.