Heidi Stensmyren: Jag har gjort mitt uppdrag – dags att lämna över

Läkartidningen träffar Heidi Stensmyren i hörnkontoret på Villagatan i Stockholm för att fråga om framgångar, misslyckanden och framtiden.

– Det har varit roligt, utmanande, och självklart väldigt mycket jobb. Men jag har gjort det som var mitt uppdrag och då ska man lämna över till nästa, säger Heidi Stensmyren på frågan hur det känns att lämna rodret.

När Heidi Stensmyren tillträdde som ordförande efter Marie Wedin 2014 fick hon frågan vilka tre saker hon skulle vilja lyfta i förbundet. Svaret blev medlemsvärdet, fortbildningen och professionsfrågorna.

– Två av dem har gått väldigt bra, säger hon.

När det gäller medlemsvärdet lyfter hon att förbundet tecknat avtal för bättre bank- och försäkringslösningar, en förbättrad hemsida där medlemmarna själva kan göra flera saker, och att man i dag hanterar fler medlemsärenden än tidigare. Hon påpekar också att man hållit medlemsavgiften nere.

När det gäller professionsfrågorna tycker hon att hon lyckats särskild bra med frågan om arbetstid. Där menar hon att förbundet har vänt bilden i medierna till sin fördel och fått ett bättre förhandlingsläge mot arbetsgivarsidan.

– I förra avtalsrörelsen skruvade vi lite på jouravtalet där vi fått bättre beredskapsersättning. Det hade vi ju inte fått igenom på många år, och det var väldigt svårt när jag tillträdde.

Arbetet med Läkarförbundets synlighet i medierna har varit viktigt för Heidi Stensmyren. Och det kan vara en anledning till att primärvården kommit på alla politikers läppar.

– På fem år har vi fått frågan högst upp på dagordningen så att statsministern, när han öppnade riksdagen, nämnde tre av våra mål: primärvårdsreform, fast läkare och mer pengar till primärvården. Det är en fantastisk framgång.

Vad har du inte lyckats med?

– Fortbildningsfrågan, helt klart. Där släpar det fortfarande efter. Det får min efterträdare jobba stenhårt med.

Men hon säger också att det var något som började försämras redan på 1990-talet och att det är svårt att vända utvecklingen. Regionerna vill inte betala för läkarnas fortbildning och det skulle behövas en kravställning från regering och myndigheter.

– Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och regionerna vill inte ha några krav att leva upp till, för dem är det alltid en minuspost.

Genom Heidi Stensmyrens sex år som ordförande har ett antal stora frågor dryftats i vården.

En fråga har varit den om vinster i välfärden. Regeringens särskilda välfärdsutredare Ilmar Reepalu föreslog ett vinsttak på 7 procent, plus statslåneräntan, för företag som bedriver offentligt finansierad välfärd. När Läkartidningen skrev om det blev det en av tidningens mest kommenterade artiklar. Läkarförbundet sa nej med motiveringen att det kunde slå undan benen på i synnerhet så läkardrivna aktörer.

– Jag har samma tankar i dag. Jag tycker det är olyckligt att Sverige mer eller mindre går mot ett oligopol. Regionerna är konsoliderade och så starka att vi får en stel arbetsmarknad att röra oss på. Och de bolag som klarar sig är stora.

Förslaget har sedan hamnat i politikens malpåse. Men plockas det fram igen tycker Heidi Stensmyren att man kan titta på hur andra länder reglerar vinsterna.

En fråga som bubblar upp då och då är den om ett förstatligande av sjukvården. Läkarförbundet med Heidi Stensmyren i spetsen ställde sig 2014 bakom ett förslag från dåvarande socialminister Göran Hägglund och hans parti Kristdemokraterna om ett statligt huvudmannaskap. Hennes inställning har inte förändrats, snarare tvärtom med tanke på pandemin och fjolårets materielkris.

– Jag tycker jag fått ståndpunkten bekräftad. Regionerna får gärna vara utförare av vården, men med större statlig styrning. Detta behövs i synnerhet på områden där saker inte fungerar. Staten behöver ta sitt ansvar och ta sig an vissa uppdrag, som att säkerställa läkemedelsförsörjningen till hela befolkningen oberoende var man bor.

För drygt ett år sedan blev det en del medial uppståndelse runt Heidi Stensmyren och den ledarskapsutbildning för dryga 580 000 kronor som hon gick på Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi härbärgerar stora värden för våra medlemmar. Vi har en portfölj på över en miljard kronor. När jag tog över var det tydligt att vi måste professionalisera det här. Det är inget du gör med vänsterhanden.

När Läkartidningen skrev om utbildningen blev artikeln mycket kommenterad. Några tyckte utbildningen var helt rimlig, medan andra ansåg att den var dyr och att den kom sent i Heidi Stensmyrens ordförandeskap.

Hon påpekar att det fanns tidigare beslut om fortbildning för styrelsemedlemmarna. Att hon gick utbildningen sent förklarar hon med att hon inte hann tidigare.
– Men när jag använt alla mina verktyg behövde jag också fylla på med nya kunskaper. De projekt jag gjorde i utbildningen, gjorde jag inom ramen för mitt jobb som ordförande. Det hade ett direkt värde.

Heidi Stensmyren kommer ursprungligen från Norge och hon har utbildat sig i Tyskland. I dag är det Sverige som gäller, men det internationella är något som hela tiden lockat henne. Det var också en anledning till att hon blev läkare.

Och nu har hon ett synnerligen internationellt uppdrag framför sig som president för World Medical Association.

– Jag har jobbat mycket globalt och har ett ganska stort internationellt nätverk, så det känns naturligt. Det ska bli väldigt spännande.

Vad vill du göra med WMA?

– Jag önskar ett tätare samarbete med WHO. Vi samarbetar till exempel med vaccinationsprogram. Men jag tycker vi ska ha ett tätare samarbete. I dessa tider behöver vi också sluta upp bakom WHO så att dess legitimitet hålls hög.