»Jag tror det finns en misstänksamhet från läkarnas sida«

Cristiana Caira har arbetat med vårdarkitektur i 20 år, både i Sverige och utomlands, och är involverad i flera pågående stora byggprojekt. Hon delar sin tid mellan Chalmers, där hon är konstnärlig professor samt sitter i ledningsgruppen för Centrum för vårdens arkitektur (CVA), och White arkitekter, där hon är uppdragsansvarig arkitekt. För henne är det tydligt att de administrativa arbetsplatserna ibland väcker mer känslor än andra verksamhetsdelar när nya vårdbyggnader planeras. Hon beskriver frågan som infekterad.

– Jag tror att det kan finnas en misstänksamhet från läkarnas sida. Man tror att förändringen bara handlar om att spara på yta och går in med en underliggande rädsla för en dold agenda, säger hon och fortsätter:

– Oavsett hur lite man använder sitt rum vill man ändå ha det kvar. Hela diskussionen handlar om det egna rummet mot något annat, och då blir det tvärstopp.

Viljan att förnya och förbättra är mindre när det gäller administrativa arbetsplatser jämfört med andra utrymmen, enligt Cristiana Caira, som tycker att det är viktigt att projektledaren tar sig tid att bemöta rädsla och förstå och kartlägga medarbetarnas behov.

– I vården är man till exempel van att beskriva processer i en förlossnings- eller akutavdelning, men när det handlar om administrativa arbetsplatser har man inte samma vana. Ibland skyndas projekten fram eftersom det inte finns förändringsvilja bland personalen, säger Cristiana Caira.

De senaste åren har hon arbetat med Psykiatrins kvarter vid Södra Älvsborgs sjukhus. Nästan ett år har lagts på en behovsanalys som baserats på enkäter, djupintervjuer och observationer. Att ta sig tid att göra en behovsanalys ser hon som en nyckel till framgång.

– Man kan inte skissa en akutmottagning för hand bara sådär. Det bygger på att man funderat noga och länge på hur man arbetar och vill arbeta, vilka flöden och funktioner som är viktiga. Man måste passa på att utveckla verksamheten och planera för framtida arbetssätt. Precis på samma sätt ska man planera framtida administrativa arbetsplatser.

Tidigare fanns det nationella regler för utformningen av vårdlokalerna i Sverige. Så är det inte i dag. Planeringsansvaret ligger hos regionerna och följer en så kallad dynamisk planeringsmodell, som bygger på dialog och samverkan. På så vis är verksamheten i hög grad involverad i projektens alla skeden, från behovsanalysen till själva utformningsarbetet, enligt Cristiana Caira.

Vid sidan av dialog och samverkan har CVA vid Chalmers och PTS (Program för teknisk standard) en nyckelroll. Tillsammans har de tagit fram ett antal konceptprogram som har blivit vägledande för vårdbyggandet. En rapport som påverkat de administrativa arbetsplatserna i Sverige är »Administrativa arbetsplatser i vården« från 2015.

– Man har observerat att många administrativa uppgifter utförs i direkt närhet till patienten. Utifrån det har man föreslagit skapande av teamarbetsrum och teamstationer som ligger nära patienterna, där alla professioner har möjlighet att sitta och utföra olika typer av administrativa funktioner, säger Cristiana Caira.

Hon uppmanar läkarna att engagera sig i hela planeringsprocessen.

– Man skulle aldrig rita en operationsavdelning utan kirurgerna. Vi behöver läkare som engagerar sig i byggprocessen. De kommer alltid med jätteviktiga åsikter.

Läs även:

Tysta rum försvinner när vården bygger nytt

»Skyddsombuden har en nyckelroll«