Karolinska universitetssjukhuset ska från och med årsskiftet minska antalet teman och funktioner från dagens elva till åtta. Tanken är att det ska bli färre chefsnivåer och att administrationen ska förenklas.
Men ledningens inriktningsbeslut har mött kraftig kritik, inte minst från läkarhåll.
Läkartidningen har tidigare berättat om förslaget att bryta ut perioperativ medicin och intensivvård (PMI) för barn från Tema barn, och i stället lägga det i sjukhusets större övergripande organisation för PMI.
Efter stora protester backade sjukhusledningen i förra veckan och meddelade att barn-PMI fortsatt ska vara en del av barnsjukhusets verksamhet.
Men även andra förändringar på sjukhuset får nu kritik. Christer Almgren-Lidman, infektionsläkare och huvudskyddsombud vid läkarföreningen på Karolinska, anser att sammanslagningen av infektionsverksamheten och Tema akut och reparativ medicin i dagsläget är olämplig och tillfälligt behöver stoppas.
Bakgrunden är det ökade trycket på sjukhuset som nu syns med anledning av covid-19.
– Jag förväntar mig att båda de här enheterna kommer få väldigt mycket att göra nu när covid drar iväg uppåt. Jag tycker att det är fel att lägga energi på en omorganisation just nu när vi har fullt upp med annat. Nu vill vi koncentrera oss på att ta hand om covid, inte en omorganisation, säger Christer Almgren-Lidman.
Han menar att en omorganisation i nuläget också riskerar att påverka arbetet med risk- och konsekvensanalyser negativt.
– Det vore synd och beklagligt om vi inte får göra ett bra jobb med bägge sakerna, dels arbeta med omorganisationen och eventuella risker och fördelar det kan medföra, dels att ta hand om covidpatienter fullt ut.
Mot bakgrund av det ökade trycket har fyra sjukhus i regionen gått upp i stabsläge. Än så länge har Karolinska universitetssjukhuset inte försatts i stabsläge.
– Det som händer nu är att patienterna med covid-19 ökar på Karolinska. Om Karolinska också går upp i stabsläge, då tycker jag det är det är ett ännu starkare motiv för oss att hävda att man ska pausa det här, säger Christer Almgren-Lidman.
Han har skickat mejl till både sjukhusdirektören Björn Zoëga och Per Mattsson, den temachef som leder förändringsarbetet, med en vädjan om att tillfälligt pausa arbetet med omorganisationen.
Per Mattsson uppger i en skriftlig kommentar att Karolinska universitetssjukhuset, liksom annat i samhället, behöver ständig utveckling, även organisatoriskt. Han framhåller samtidigt att både regionen och landet upplever en ökad belastning när antalet sjuka med covid-19 ökar.
»Samtidigt behöver vi förstå att sjukvården behöver hantera covid under lång tid framöver på ett bra sätt och samtidigt ta hand om sjuka som inte har covid«, skriver Per Mattsson.
Han fortsätter:
»Därför är det min uppgift att balansera administration, vård av patienter utan covid-19-sjukdom, covidsjukdom och alla andra uppgifter vi har som sjukhus. I vilken omfattning aktuellt covidläge eventuellt skulle förskjuta planerna på en organisationsjustering på framför allt högre chefsnivå är för tidigt att kunna förutspå«.
En annan förändring som möter kritik från läkarhåll är sammanslagningen av Tema kvinnohälsa och Funktion hälsoprofessioner. Funktionen samlar bland annat fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer som arbetar på tvärs över sjukhusets olika teman och med alla patientgrupper.
Nu har nio representanter för läkarföreningen på Tema kvinnohälsa undertecknat ett protestbrev som skickats till ledningen.
– Vi har från första början undrat varför man gör den här omorganiseringen. Vi ser inga vårdlogiska samband med sammanslagningen. Vi har relativt få beröringspunkter då vi nyttjar en väldigt liten del av Funktion hälsoprofessioners tjänster, säger Emma Aronsson, fackombud på Tema kvinnohälsa och en av dem som undertecknat brevet.
De fackliga företrädarna skriver att de effektiviseringar med färre stabsfunktioner som kan uppnås genom sammanslagningen inte väger upp för riskerna för ett splittrat ledarskap och och en splittrad styrning.
– Vi är oroliga för hur det kommer att påverka oss att ha en temachef som ska vara chef över två så diametralt olika verksamheter som det här är.
Emma Aronsson pekar på att Tema kvinnohälsa bland annat bedriver förlossningsvård, akut gynekologi och operationsverksamhet och har lite gemensamt med de yrkesgrupper som man ska slås ihop med.
– Det finns inga läkare inom den organisationen. Vi kommer inte kunna gemensamt driva frågor angående till exempel arbetsmiljö inom akutverksamhet och jouravtal.
I brevet pekar läkarföreningen också på att man är i ett behov av att få »ett organisatoriskt lugn« efter de senaste årens stora organisationsförändringar. Det har knappt gått ett år sedan Tema kvinnohälsa blev ett eget tema efter att tidigare ha organiserats tillsammans med Tema barn.
Åsa Dedering, funktionschef för hälsoprofessioner, och Peter Ehstedt, tf temachef för kvinnohälsa, svarar i en gemensam skriftlig kommentar att förändringen är en del av en större omorganisation.
»Den föreslagna organisationsförändringen är administrativ. När vi skapar en större organisation så kan vi skapa en mer robust stabstruktur för att stödja vården, en mindre organisation har svårt att bära det.«
Vad gäller frågan om »organisatoriskt lugn« svarar cheferna:
»Vi förstår det och tar det på allvar. Därför så bibehåller vi samtliga arbetsgrupper intakta i samband med denna omorganisation. Vi eftersträvar att skapa lugn för de som arbetar vårdnära med patienter. Just nu genomför vi arbetsmiljökonsekvensbedömningar tillsammans med fackligt förtroendevalda och skyddsombud för att kartlägga och bedöma ev risker med omorganiseringen ur ett arbetsmiljöperspektiv.«
Läs också:
Karolinska backar om att slå ihop barn- och vuxenintensiven
Stor oro när barnsjukvård på Karolinska organiseras om
(uppdaterad 2020-11-13)
