Ny läkarutbildning ställer tuffare krav på lärosäten och studenter

I förra veckan kom beskedet att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger samtliga sju universitet som utbildar läkare fortsatt förtroende.

Docent Riitta Möller från Karolinska institutet och Nils Danielsen, professor vid Lunds universitet, har varit ordförande respektive vice ordförande i UKÄ:s externa bedömargrupp. Gruppen har gått igenom ansökningarna om examenstillstånd för den nya sexåriga legitimationsgrundande utbildningen som införs nästa sommar.

Det har varit en ovanligt snabb process vad gäller examensprövning – dessutom under brinnande pandemin. Hur har det varit att arbeta med detta?

– Jätteroligt! Det har varit forcerat, men det har gått smidigt trots att vi inte har träffats fysiskt en enda gång. Alla intervjuer med lärosätena har också hållits digitalt, säger Riitta Möller som tidigare har varit programdirektör på läkarprogrammet vid Karolinska institutet.

Både hon och Nils Danielsen säger sig vara djupt imponerade av lärosätenas arbete med att sjösätta den nya läkarutbildningen under rådande omständigheter.

– I en pandemisk kris visar sjukvården och programledningen en imponerande professionalism, säger Nils Danielsson.

Det har varit en unik bedömningsprocess. Att sju lärosäten samtidigt ansöker om tillstånd att utfärda examen är ovanligt. I och med det har bedömargruppen även skrivit en så kallad »kappa« – ett antal generella kommenterar rörande exempelvis handlarutbildning, finansiering och VFU (verksamhetsförlagd utbildning).

– Vi hoppas att kappan kan bli en grund för fortsatt nationellt samarbete. Alla står inför samma utmaningar, säger Riitta Möller.

– Speciellt på examinationssidan kan man skapa en tydligare nationell bild av vad en svensk läkarutbildning är, fyller Nils Danielsen i.

Den största skillnaden mellan den nya och den gamla utbildningen blir att den nya leder till en läkarlegitimation. Det ställer hårdare krav både på lärosätena och studenterna.

– Man kan söka legitimation och i princip sätta upp en egen mottagning direkt efter grundutbildningen. Vi måste säkerställa de kliniska kompetenserna, säger Riitta Möller.

Klinisk träning och kontinuerlig återkoppling blir därför mycket centralt i den nya utbildningen, samtidigt som handledningen blir viktigare och mer resurskrävande.

Bedömargruppen anser att universiteten bör skapa ett programövergripande examinationssystem.

– Det krävs en övergripande masterplan för hur examinationen ska ske. Lärosätena måste säkra att varje enskild student når målen. Allt hänger ihop. Det du gör på termin ett, kanske du ska göra om fast med ett progressionssteg på termin två, säger Nils Danielsen.

En gemensam utmaning är att hitta tillräckligt många och bra VFU-platser när sjukvården stöps om, primärvården stärks samtidigt som antalet sjukhusbäddar minskar. De blivande läkarstudenterna bör vara beredda på att den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs längre från universitetet, enligt Riitta Möller och Nils Danielsen.

Nils Danielsen beskriver det som ett paradigmskifte.

– Man måste fundera på vilken nivå inom sjukvården studenterna ska vara på. För att vara lite krass: Är det verkligen lämpligt att de ska vara på ett universitetssjukhus, säger han och fortsätter:

– Det som är centralt är att man möter det vanliga. Då måste man fundera på var man bäst möter patienter med vanliga sjukdomar.

Det behövs ökad regionalisering av läkarutbildningarna och att lärosätena sluter avtal med hela regionsjukvården, enligt bedömargruppen.

En oro som lyfts i och med det nya utbildningsystemet har varit att framtida doktorer ska vara sämre rustade vid legitimationstillfället jämfört med i dag då läkare legitimeras först efter allmäntjänstgöring (AT).

 Finns det fog för oron? 

– Det nya systemet är mindre förlåtande. Det finns ingen »rehab-del« i AT. Det blir en tuffare verklighet för studenterna och ställer mer krav på lärosätena. Vi måste vara säkrare på att de som går ut är tillräckligt kompetenta för att uppfylla kraven, säger Nils Danielsen som samtidigt påpekar att det är två olika utbildningssystem och därför inte heller går att jämföra.

Riitta Möller håller med:

– Den legitimerade läkaren som går ut efter den här utbildningen är inte samma som den legitimerade läkaren efter AT. Det är ett annat utbildningsprogram. Det går inte att ersätta AT helt och hållet med en tolfte termin även om hela utbildningen görs om, säger Riitta Möller.

Riskerar fler att underkännas?

– Det vet vi inte än. Men det vi vet är att vi har stora krav på oss att förbereda studenterna väl. Vi måste till exempel se till att de inte bara svansar efter någon kliniker eller assisterar vid samma typ av operationer i en vecka, säger Riitta Möller.

– Man måste redan i början av utbildningen fokusera på hur läkarstudenterna uppträder och beter sig på klinik för att kunna upptäcka brister i professionell kompetens mycket tidigare än i dag. Men vi måste också vara mer stödjande, säger Nils Danielsen.

En olöst fråga där det enligt bedömargruppen brinner i knutarna är finansieringen av den nya läkarutbildningen. Det är något som vållar stor oro på lärosätena.

– Vi vill att anslagsbeviljande myndigheter tar detta på allvar. Om man vill ha den kvalitet på utbildningen som bedömargruppen anser att man behöver, behövs det mer resurser både till universiteten och regionerna, säger Nils Danielsen.

De första läkarstudenterna börjar den nya läkarutbildningen höstterminen 2021. En granskning av den nya utbildningen kan göras först efter 2027 när den första kullen är klar. Bedömargruppen uppmanar lärosätena att utbyta erfarenheter längs vägen för att vässa utbildningen. De efterlyser också alumniundersökningar, både på nationell nivå samt knutet till respektive utbildning.

– I Sverige är vi dåliga på att följa upp hur det går för läkarstudenterna i arbetslivet för att veta om vi utbildar rätt, säger Nils Danielsen.

Läs mer:

På Högskollekollen hittar du de sju besluten i sin helhet, där den så kallade »kappan« ingår

Läs också:

Nya läkarutbildningen får grönt ljus av UKÄ

Snart dags för beslut om den nya läkarutbildningen

Så förbereder sig lärosätena för nya läkarutbildningen

Läkarutbildningen i Uppsala görs om efter norsk modell

Klartecken för nya läkarutbildningen

Stefan Lindgren: »Det har tagit svårbegripligt lång tid«