Det har gått drygt sju år sedan regeringens utredare Stefan Lindgren, professor i medicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet, la fram sitt förslag på en ny läkarutbildning.

Sedan har det dröjt. Läkarutbildningen har blivit en långbänk. »Jag tycker att det har tagit svårbegripligt lång tid«, sa Stefan Lindgren när Läkartidningen intervjuade honom 2019 i samband med att beslutet om att införa den nya läkarutbildningen kom.

Nu faller allt fler pusselbitar på plats. Eftersom det rör sig om en ny utbildning måste de universitet som sedan tidigare har en läkarutbildning ansöka om ny examensrätt hos UKÄ. Nu är prövningen, som genomförts av en extern bedömargrupp, klar och beslut fattat.

Samtliga sju lärosäten – Uppsala universitet, Örebro universitet, Karolinska institutet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet och Göteborgs universitet – som ansökt om tillstånd att utfärda läkarexamen framöver har fått grönt ljus.

I bedömargruppen sitter sakkunniga, student- eller doktorandrepresentanter och företrädare för arbetslivet. Bedömargruppen skriver ett yttrande som UKÄ använder som underlag för beslut.

Lärosätena har fått lägga olika mycket tid och kraft på sin ansökan till UKÄ. Örebro universitet, som har landets yngsta läkarutbildning, ligger till exempel redan ganska nära den nya utbildningen medan andra läkarprogram har ett mer traditionellt upplägg.

– För 10 år sedan fick Örebro universitet examenstillstånd för läkare på det 5,5-åriga programmet. Det är mycket roligt att vi får ett fortsatt förtroende för den 6-åriga och legitimationsgrundande läkarutbildningen. Detta är ett kvitto på att vårt läkarprogram fungerar väl, säger Mia von Euler, professor i neurologi och dekan vid Fakulteten för medicin och hälsa vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Hon lyfter även fram samverkan mellan universitetet och regionen som viktigt. I den nya läkarutbildningen vid Örebro universitet ingår 84 veckors verksamhetsförlagd utbildning, VFU, där studenterna är placerade inom hälso- och sjukvården.

– Vårt goda samarbete med framför allt Region Örebro län, men också med Värmland och Dalarna, borgar för att den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar väl, något som blir kanske ännu viktigare på det 6-åriga läkarprogrammet.

Örebro universitet kommer att utbilda 64 studenter per termin, men planerar för att på sikt utöka till 80 studenter.

Även i Umeå har man kunnat ha ganska stora delar av den nuvarande utbildningen som bas för den nya. Lund och Linköping har de senaste åren reviderat utbildningsplanen utifrån att en sexårig legitimationsgrundande utbildning ska införas, trots att beslutet inte var fattat då.

Läkarutbildningarna vid Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet beskrivs som de som har behövt göra störst förändringar eftersom deras nuvarande utbildningar har ett mer traditionellt upplägg.

Startskottet för den nya utbildningen blir om mindre än ett år, höstterminen 2021. Läkarstudenterna som börjar då kommer att gå en sexårig utbildning som leder ända fram till en läkarlegitimation, till skillnad från i dag när legitimation utfärdas först efter allmäntjänstgöringen (AT). I stället för AT-tjänstgöringen kommer studenterna göra en ettårig bastjänstgöring, BT, som också utgör det första året i specialistläkarutbildningen (ST).

Vårterminen 2021 börjar de allra sista läkarstudenterna den gamla läkarutbildningen. De studenter som börjar sin utbildning före den 1 juli 2021 följer de gamla reglerna, med ett krav att ta examen senast december 2029.

 

Läs också:

Snart dags för beslut om den nya läkarutbildningen

Så förbereder sig lärosätena för nya läkarutbildningen

Läkarutbildningen i Uppsala görs om efter norsk modell

Klartecken för nya läkarutbildningen

Stefan Lindgren: »Det har tagit svårbegripligt lång tid«

Nytt förslag: Sexåriga läkarutbildningen skjuts upp ett år

Lärosätena vill skjuta fram starten på nya läkarutbildningen

Nytt steg mot sexårig läkarutbildning

Så redo är lärosätena för en sexårig läkarutbildning

Läkarprogrammet i Lund skräddas om

 

Lång väg till ny läkarutbildning

  • 2010 börjar Utbildningsdepartementet förbereda en översyn av läkarutbildningen. Bakgrunden är bland annat kritik om att den svenska utbildningen inte lever upp till EU:s regelverk.
  • 2011 startas en utredning ledd av Stefan Lindgren.
  • 2013 presenterar regeringens utredare Stefan Lindgren sitt förslag. Han föreslår att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i 40 år, ska slopas. Universiteten blir därmed ensamma huvudmän för utbildningen. En ny examensbeskrivning med fler mål föreslås också.
  • I december 2013 uppmanar rektorerna vid lärosätena som har läkarutbildning regeringen att agera. De skriver att de är förvånade att förslaget till en »framåtriktad och välbehövlig« förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss, snart nio månader efter att det låg klart.
  • Utbildningsdepartementet uppger att oklarheter kring de ekonomiska konsekvenserna är skälet till att förslaget om en förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss.
  • I april 2015, efter att förslaget legat vilande på utbildningsdepartementet i två år, skickades det ut på remiss.
  • Förslaget får i stort tummen upp men krav på att den kompletteras med en introduktionstjänst förs fram av bland andra Läkarförbundet.
  • I juli 2016 får Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering.
  • 31 maj 2017 är Jens Schollin färdig med sin utredning. Han berättar om innehållet i grova drag – att införa en ny tjänst, bastjänstgöring. Men själva utredningen blir offentlig först 22 november när den skickas ut på remiss.
  • En referensgrupp får i uppdrag av utbildningsdepartementet att ta fram ett förslag på examensbeskrivning för en sexårig läkarutbildning med Stefan Lindgrens utredning som grund. Förslaget lämnas till regeringen hösten 2017.
  • Februari 2018 skickas förslaget om läkares bastjänstgöring, BT, på remiss. Stödet är stort bland remissinstanserna, även om en del invändningar kommer.
  • Sommaren 2018 skickas även regeringens promemoria »En sexårig utbildning för läkarexamen« på remiss. Reaktionerna är överlag positiva, men ett starkt önskemål är att utbildningsstarten bör skjutas upp.
  • 28 november 2018 beslutar riksdagen att BT ska införas från år 2020, och att AT därmed ska fasas ut. Senare kommer BT-starten skjutas upp till 2021.
  • 21 mars 2019. Regeringen beslutar att den sexåriga läkarutbildningen ska införas. Starten skjuts dock fram till höstterminen 2021.
  • November 2020 får lärosätena examenstillstånd för den nya läkarutbildningen av UKÄ.

EXAMENSTILLSTÅND – SÅ GÅR DET TILL

Statliga universitet och högskolor ska ansöka till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) om examenstillstånd. UKÄ prövar om lärosätena kan garantera att studenterna ska kunna nå examensmålen för den utbildning som lärosätet söker tillstånd för.

UKÄ tillsätter en extern oberoende bedömargrupp som vanligtvis består av sakkunniga, student- eller doktorandrepresentanter och företrädare för arbetslivet. De granskar ansökan och underlagen och intervjuar också ansvariga för utbildningen och studenter när det är möjligt. Bedömargruppen skriver ett yttrande som UKÄ använder som underlag för beslut.

Om den planerade utbildningen uppfyller bedömningsgrunderna beviljar UKÄ ansökan. Annars avslås den. I vissa fall finns mindre brister, som bedöms kunna bli enkelt åtgärdade. Då ger UKÄ lärosätet sex månader att komplettera sin ansökan. Det preliminära yttrandet skickas till lärosätet för att ge det möjlighet att korrigera eventuella sakfel innan beslut.

Bedömargruppen har bestått av: docent Riitta Möller, Karolinska Institutet, professor Nils Danielsen, Lunds universitet, professor Thomas Brännström, Umeå universitet, professor Kerstin Nilsson, Örebro universitet, professor Charlotte Ringsted, Århus universitet, professor Stellan Sandler, Uppsala universitet, professor Annette Theodorsson, Linköpings universitet, Sophie Kebede Löfström, Uppsala universitet (studentrepresentant), Oskar Krakau, Örebro universitet (studentrepresentant), Peter Rosenberg, Region Västerbotten (arbetslivsrepresentant) och Ulrika Uddenfeldt Wort, Region Skåne (arbetslivsrepresentant). 

Källa: UKÄ