Under torsdagen gick Karolinska universitetssjukhuset upp i förstärkningsläge.

– Trycket från covid-19 patienter i Stockholm och i övriga delar av Sverige är nu på en hög nivå. Karolinska universitetssjukhuset är berett att göra det som krävs. Sjukhuset går nu upp i förstärkningsläge för att ytterligare stärka vår förmåga att ge sjukvård till covid-19 patienter, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga i ett pressmeddelande.

Enligt Björn Zoëga finns tillgängliga vårdplatser och han uppger att sjukhuset fortsätter att ligga steget före genom att ställa om kapacitet. Genom förstärkningsläget ska sjukhuset kraftsamla för att öppna det antal platser som krävs för patienter med covid-19.

Under torsdagen vårdades 136 patienter inom slutenvården på Karolinska, varav 19 inom IVA/ECMO.

Samtidigt uppger Björn Zoëga att det pågående arbetet med att förändra organisationen på sjukhuset ska fortsätta, trots att sjukhuset befinner sig i förstärkningsläge.

Förändringen innebär att antalet teman och funktioner ska minska från dagens elva till åtta, och tanken är att det ska bli färre chefsnivåer och att administrationen ska förenklas.

»Arbetet med att göra Karolinska mer verksamhetsstyrt och minska den administrativa bördan för vår personal måste fortsätta. Därför arbetar vi vidare med de förändringar av vår organisation som inletts även under förstärkningsläget. Patienternas trygghet går alltid först, så om förändringsarbetet skulle påverka patientsäkerheten så sätter vi det på paus tills vi kan fortsätta«, säger Björn Zoëga i en skriftlig kommentar till Läkartidningen.

Huvudskyddsombudet vid läkarföreningen på Karolinska, Christer Almgren-Lidman, har tidigare uttryckt kritik mot att sjukhuset genomför förändringarna trots det ökade trycket på sjukhuset med anledningen av covid-19.

Christer Almgren-Lidman är huvudskyddsombudet vid läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset.

I och med det förhöjda beredskapsläget understryker han nu sin ståndpunkt om ett tillfälligt stopp för arbetet med organisationsförändringarna.

– Att sjukhuset nu går upp i förstärkningsläge betonar ju ännu mer vilken situation sjukhuset befinner sig i. Nu behöver man verkligen pausa omorganisationen och lägga fokus på covidpatienterna.

Han pekar på att den här organisationsförändringen kräver mycket tid och koncentration för att genomföra risk- och konsekvensbedömningar. Men i nuläget finns inte tillräckligt med tid för att genomföra den typen av bedömningar på ett bra sätt.

– Det blir inte bra kvalitet i riskbedömningarna när man ska forcera dem.

Christer Almgren-Lidman fortsätter:

– Förstärkningsläget betyder att man har en annan styrning på sjukhuset för att kunna samordna. Det gör man ju, som jag tolkar det, för att man inte har full kontroll och vill förstärka, och då ska man inte samtidigt syssla med omorganisation.

Läs mer:

Kritiken mot omorganisationen på Karolinska växer

Karolinska backar om att slå ihop barn- och vuxenintensiven

Stor oro när barnsjukvård på Karolinska organiseras om

TRE BEREDSKAPSLÄGEN

Inom hälso- och sjukvården finns tre så kallade beredskapslägen:

  • Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, följer händelseutvecklingen och vidtar nödvändiga åtgärder.
  • Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
  • Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Källa: Socialstyrelsen