Tysta rum försvinner när vården bygger nytt

Sedan början av 2000-talet befinner sig Sverige i den mest intensiva perioden av vårdbyggnadsinvesteringar sedan 1970-talet.15–20 miljarder kronor om året beräknas läggas på vårdbyggnadsprojekt under den närmsta tioårsperioden, enligt Centrum för vårdens arkitektur (CVA) vid Chalmers tekniska högskola.

Men i takt med att de nya byggnaderna uppförs hörs inte sällan kritiska läkarröster.  Och det handlar väldigt ofta om bristen på ostörda utrymmen för administrativa uppgifter. Trenden är att bygga bort läkarexpeditioner och fasta, personliga administrativa arbetsplatser till förmån för teamexpeditioner, aktivitetsbaserade arbetsplatser eller andra mer flexibla lösningar. Läkarna känner inte att de har blivit lyssnade på under byggprocessen. Och när byggnaden väl står där är missnöjet stort.

Kritiken har bland annat hörts från Skånes universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna, Södersjukhuset och Ängelholms sjukhus de senaste åren. Ett annat aktuellt exempel är den nya akutmottagningen vid Universitetssjukhuset Örebro. Den ligger i det nybyggda H-huset, där universitetssjukhusets högspecialiserade vård just nu håller på att flytta in. I början av september öppnade akuten för patienter.

För läkarna är en förändring särskilt påtaglig. På den gamla akutmottagningen hade varje personalkategori sin egen expedition. På den nya akuten finns inga läkarexpeditioner. I stället finns två stora teamexpeditioner för alla yrkeskategorier där det administrativa arbetet ska skötas.

– Redan i projekteringen och ritningsgranskningarna, som gjordes 10–12 år tillbaka i tiden, ifrågasattes det att man inte planerade för några läkarexpeditioner eller avskilda platser för läkare. Nu är det så det har blivit, konstaterar Lars Edling, andre vice ordförande i Örebro läns läkarförening och infektionsläkare, som bland annat har akuten som sin arbetsplats.

Teamexpeditionerna är upphöjda och har en central plats i byggnaden. Runt dem cirkulerar personal, anhöriga och patienter. Vid varje desk finns ett antal dikterings-/datorplatser och två små glasburar. Ovanför expeditionerna är det högt i tak, stort ljusinsläpp från takfönster och en närmast kyrkoliknande akustik.

Men problemen är många, enligt läkarna. Arbetsmiljön har försämrats och utbildningen av underläkare och läkarstudenter drabbas negativt. Den oskyddade miljön gör det svårt att värna om patientsekretess och leder till en ökad säkerhetsrisk för personalen.

– Sekretessproblemen menar vi också är en patientsäkerhetsrisk. I princip kan en anhörig eller patient stå precis bakom en och se vad det står på datorskärmen, säger Lars Edling, som tillägger att ledningen för att minska smittrisken i och med den pågående pandemin satt upp tillfälliga skydd runt expeditionen som även har förbättrat arbetsmiljön.

Det är svårt att hitta en ostörd plats för att handleda läkarstudenter och underläkare, och den öppna expeditionen rubbar läkarnas invanda arbetssätt.

– Vi kan inte arbeta på sättet vi är vana vid. Vi brukar ha en senior kollega på plats, och flera underläkare som primärt bedömer patienterna. Underläkarna behöver sedan titta igenom provsvar på datorn och resonera med någon i lugn och ro om hur man ska gå vidare, säger Lars Edling.

Arbetet med det nya kamformade H-huset inleddes redan 2004. 2013 genomfördes en arkitekttävling som Sweco AB vann tillsammans med danska Aart Architects.

– Huset började planeras för ganska många år sedan, som jag antar ofta är fallet med så här stora byggen, säger Lars Edling.

Han fortsätter:

– I bästa fall finns det en tanke med hur lokalerna ska användas som har levt vidare. Men i det här fallet tycker jag inte att det är så. Här står verksamheterna plötsligt med lokaler som någon annan har planerat och man inte riktigt själva tycker är bra. Men det är inte så mycket att göra.

På Universitetssjukhuset Örebro tycker varken medarbetarna eller ledningen att lösningen med de upphöjda teamexpeditionerna är helt bra.

– När expeditionerna ritades för ganska många år sedan var det trendigt i akutmottagnings-Sverige med öppna deskar: tanken är att vara öppen och tillgänglig. Men det är tydligt att det finns bekymmer med de öppna expeditionerna, säger Emil Waldenmark, avdelningschef på akutmottagningen.

Nu planerar man därför att glasa in expeditionerna permanent och sätta upp bättre ljuddämpning.

Varken Emil Waldenmark eller Lars Edling tycker däremot att teamexpeditioner i sig behöver vara en dålig idé.

– Grundtanken är att förenkla kommunikationen genom att sköterskor och läkare sitter på samma expedition. På gamla akuten satt sköterskorna i ena änden av korridoren och läkarna i den andra, det genererade mycket spring från bägge arbetsgrupperna, säger Emil Waldenmark.

I dag sätter främst bristen på sjuksköterskor käppar i hjulen.

– Om man också anpassat arbetssättet på ett sätt som gör de nya lokalerna funktionella hade det kunnat vara bra. Men det har man inte gjort, och man kan heller inte jobba i team eftersom det inte finns sköterskor, säger Lars Edling.

I Region Örebro län pågår, precis som i många andra regioner, en översyn och uppdatering av fastigheterna eftersom många vårdbyggnader har passerat bäst före-datum. Det byggs nytt även inom primärvården. Och även där pyr ett missnöje.

Det som upprör är att de klassiska personliga kombirummen med namnskylt utanför dörren, där distriktsläkaren både sköter sin administration och tar emot sina patienter, inte finns med på ritningarna till de nya vårdcentralerna.

Trångbodda Skebäcks vårdcentral i centrala Örebro är ett exempel. Skebäck ska få en helt ny vårdcentralsbyggnad 2023. Tanken är att ta bort läkarnas kombirum och ersätta dem med ett antal mottagningsrum, som alla yrkeskategorier delar på. Det läkaradministrativa arbetet ska främst skötas i rum som delas av två läkare.

Läkargruppen är inte alls nöjd. I somras lämnade de en protest till arbetsgivaren.

– Vi har varit tydliga med att vi inte ställer oss bakom ritningarna, säger distriktsläkaren Erik Blomberg, som suttit med som läkarrepresentant i byggruppen där fastighetsplanerare och arkitekt också ingår.

– Man bygger in oprövade idéer i vårdcentraler som ska användas in i andra halvan av detta sekel. Det är inte småpengar det rör sig om, och lokalerna kan inte enkelt ändras tillbaka till beprövade planlösningar.

Läkargruppen ser flera problem.

– Vi tror att en konsekvens blir mindre effektivitet i jobbet. När jag går igenom labbsvar kan det komma upp ett röntgen-svar som gör att jag måste agera på det på en gång och kontakta patienten. Tänk om det kommer in en kollega som ska diktera då? Det blir många små saker som man skjuter upp tills man kan vara ifred, säger Erik Blomberg och fortsätter:

– Du kan inte heller sitta på mottagningsrummet och göra administration, utan måste bereda plats för nästa person. Och man måste hela tiden tänka: »Kan jag ta hit en patient, finns det ett ledigt rum?«

Erik Blomberg tycker att processen präglats av ovilja och bristande dialog.

– Det har varit oklart vem som är ansvarig. Vi har inte haft någon samtalspartner att diskutera med. Det har gått från att vara för tidigt i processen för att kunna påverka till att bli för sent i processen för att kunna påverka.

Nu arbetar byggruppen med de slutliga detaljerna kring planlösning för vårdcentralen. Men för två veckor sedan blev Erik Blomberg beordrad att lämna gruppen. Enligt honom beskrivs hans ifrågasättande som »ett arbetsproblem för processledare och arkitekt«.

– Man vill inte lyssna på läkarna. Sedan när man byggt, och det inte har blivit perfekt, säger man att personalen har varit med hela vägen. Men har man bara lyssnat på det man vill höra?

Ewa-Lena Sjöberg, områdeschef för Närsjukvårdsområde söder i Region Örebro län, som Skebäcks vårdcentral tillhör, har delvis en annan bild.

– Jag uppfattar att vi har försökt lyssna och ha en dialog med läkarna. Men jag vet också att vi har olika uppfattningar i frågan.

Hon vill däremot inte kommentera varför Erik Blomberg har stängts av från att delta i byggruppen.

Ewa-Lena Sjöberg ser förändringen som ett lyft för vårdcentralen. Enligt henne råder det brist på undersökningsrum för alla yrkeskategorier.

– Det vi vill åstadkomma är undersökningsrum som är flexib-la och kan användas av många olika yrkeskategorier. Rummen är standardiserade med möjlighet att ha digitala möten och patientnära administration. En annan fördel är att patienterna inte upplever att de kommer till ett personligt kontor, utan ett rum där de själva är i fokus, säger hon och tillägger:

– Vi behöver samsas om de ytor som finns. Om vi hade obegränsat med resurser skulle vi kunna bygga kombirum åt alla yrkeskategorier. Men då skulle vi inte ha råd att anställa någon.

Har läkarna varit alltför priviligierade tidigare, menar du?

– Det vet jag inte om jag vill påstå. Men jag kan se att läkarna reagerar starkare än andra yrkesgrupper på vårdcentralen.

Ewa-Lena Sjöberg påpekar däremot att läkarna ska ha möjlighet att utföra sitt administrativa arbete i lugn och ro på den nya vårdcentralen.

– Det är jätteviktigt att läkare har tillgång till ostörda administrativa arbetsplatser. Jag har stor förståelse för det och upplever att det är något som vi försöker skapa.