I sin nya prognos för rekryteringsbehoven i vården fram till 2029 räknar Sveriges Kommuner och regioner (SKR) med att bemanningen varje år måste öka med 400 läkare, 800 sjuksköterskor och 600 undersköterskor. Detta under förutsättning att inget förändras.

Under samma period beräknas ungefär 650 läkare och 1 770 sjuksköterskor gå i pension.

– Den här prognosen tar inte hänsyn till effekterna av pandemin, men självklart vet vi att det kommer att finnas mycket att lära, som vi ska ta vara på, sa Caroline Olsson, chef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKR, när rapporten presenterades.

En utmaning framöver är att andelen personer över 80 år kommer att öka med 50 procent under den här perioden. Samtidigt beräknas gruppen i arbetsför ålder öka med bara 5 procent.

– På längre sikt kommer det att vara svårt att hitta arbetskraft. Men pandemin har också visat på vikten av att få till omställning för välfärden, det måste till smidigare vägar, sa Bodil Umegård, utredare på SKR, när prognosen presenterades.

Hon pekade på att det finns mycket som regionerna kan göra för att påverka såväl behovsökningen som antalet pensionsavgångar.

– Behovsökningen minskar vi genom att fler arbetar mer – det handlar om att öka heltidsarbetet. Men också genom att hitta nya lösningar, nya sätt att organisera arbetet.

Om fler gick upp till heltid skulle ungefär 350 läkare per år behöva anställas, i stället för 390. För sjuksköterskor handlar det om en betydligt större förändring: från 810 till 490 per år.

– Sedan har vi det här med nya lösningar, oavsett om det är nya lösningar med hjälp av ny teknik, förändrad arbetsorganisation eller hitta nya samarbeten. Många lösningar som man har kommit fram till för att hantera pandemin kan säkert också användas för att lösa den långsiktiga kompetensutmaningen, sa Bodil Umegård.

Där har SKR räknat med en effektivisering på en halv procent per år.

– Det här scenariot ska nog mer ses som ett sätt att visa på den stora potential som finns än att det är exakt i den här takten det kommer att ske. Utvecklingen här handlar ju mer om snabba språng än om en kontinuerlig effektivisering varje år.

Med ett förlängt arbetsliv minskar också pensionsavgångarna, enligt SKR.

Om pensionsåldern flyttas fram till 67 år skulle 500 läkare gå i pension varje år, i stället för de 650 som SKR räknar med i sitt grundscenario. Flyttas pensionsåldern fram till 66 år handlar det om 570 läkare per år.

2019 utfärdades drygt 1 200 läkarexamina i Sverige, enligt statistik från Socialstyrelsen. Under samma period fick drygt 1 100 läkare med utbildning i andra länder svensk läkarlegitimation.

I den nu aktuella rapporten skriver SKR att andelen arbetsställen som uppger brist på sökande läkare har minskat över tid. Myndigheten konstaterar dock att det är stor skillnad på nyexaminerade läkare och erfarna – och att så gott som samtliga arbetsställen har brist på erfarna läkare.

Prognosen

Prognosen tas fram av Sweco på uppdrag av Sveriges Kommuner och regioner. Den bygger på SKR:s personalstatistik från november 2019 och Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2020. Prognosen fångar inte upp osäkerheter i form av konjunktursvängningar, kriser eller andra externa faktorer, som kan påverka behovsutvecklingen. Inte heller tar prognosen hänsyn till utveckling av arbetssätt eller arbetsorganisationer som uppstår i kommuner och regioner. Det innebär att effekterna av coronapandemin vad gäller förändrade arbetssätt och nya lösningar inte ingår i prognosen.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner