Vid en pressträff på torsdagen presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen. Totalt omfattar propositionen 13,6 miljarder kronor under perioden 2021-2024.

– Det här är en mycket stor satsning på svensk forskning och innovation, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Propositionen tar sikte på att möta fem övergripande samhällsutmaningar; klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv, ett demokratiskt och starkt samhälle.

En nyhet på området hälsa och välfärd är en satsning på att öka forskningskompetensen i primärvården. Regeringen anser att det måste skapas bättre förutsättningar för primärvårdens medarbetare att driva och delta i forskningsprojekt.

Dessutom pekar man på att det i den primärvårdsproposition som riksdagen nyligen antagit står att forskning ska bli en del av primärvårdens grunduppdrag.

Mot den bakgrunden får Vetenskapsrådet 190 miljoner kronor över fyra år. Satsningen förväntas finansiera forskarskolor och ge bättre möjligheter för primärvårdens personal att bedriva forskning.

– Vi ser behov av att öka forskningskompetensen i primärvården. Det är här de stora folksjukdomarna upptäcks, möts och behandlas, och då måste forskning och utbildning följa med, säger Matilda Ernkrans.

Propositionen bygger på ett samarbete mellan regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.

– Primärvården utgör navet i hälso- och sjukvården och en stor del av sjukvården bedrivs där. Av det skälet tycker vi att det är viktigt att klinisk och patientnära forskning också kan bedrivas i primärvården, och att det behövs för att förbättra vården, säger Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson Fredrik Christensson till Läkartidningen.

En annan nyhet är att det ska inrättas ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Forskningen ska öka förståelsen om varför psykisk ohälsa ökar i samhället, men också ta fram metoder, insatser och behandlingar för att minska omfattningen och lindra konsekvenserna av psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar.

För detta arbete avsätts 35 miljoner kronor 2022, och ytterligare 60 miljoner kronor 2023 och 2024.

Det blir också en satsning på äldreforskning. Totalt handlar det om 120 miljoner kronor under de kommande fyra åren.

I propositionen finns dessutom sedan tidigare kända forskningssatsningar kopplade till pandemin. Det handlar bland annat om ett nytt nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier, en särskild satsning på laboratorieverksamhet samt en förstärkning av det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.

Utöver detta föreslås också en rad ändringar i högskolelagen. Syftet är enligt regeringen dels att förstärka och tydliggöra högskolans ansvar för samverkan och internationalisering, dels att främja och värna den akademiska friheten.

Hela forsknings- och innovationspropositionen finns att ta del av på regeringens webbplats.

Läs också:

Nytt nationellt forskningsprogram om pandemier får 400 miljoner

Forskare vill bryta guld i primärvården