Sommaren 2019 började Skatteverket att betrakta i princip all personaluthyrning inom sjukvården som momspliktig. Vårdtjänster omfattas i regel av ett undantag för momsplikt, men myndigheten hade kommit fram till att uthyrning av vårdpersonal inte är en tjänst som i sig utgör sjukvård, och därför skulle beläggas med moms. Ändringen i tolkning kom främst att drabba de privata vårdgivarna eftersom de, till skillnad från offentliga, inte kompenseras för moms.
Och som Läkartidningen tidigare berättat har Högsta förvaltningsdomstolen gått på Skatteverkets linje och slagit fast att uthyrning av personal är momspliktig. Därför har motståndare till vårdmomsen vänt sig mot politikerna med förhoppningen om en lagändring.
Regeringen har tillsatt en utredning om vårdmomsen. Den skulle vara klar i april, men utredaren har begärt ett par månaders förlängd tid för att utreda en förändrad schablonersättning.
Men nu riktar sig också Läkarförbundet, Svenska privatläkarföreningen och Vårdföretagarna direkt till Skatteverket. I ett brev adresserat generaldirektör Katrin Westling Palm, pekar de på att ett förhandsavgörande i EU-domstolen borde kunna vara grund för att myndigheten omprövar sitt beslut och slopar vårdmomsen.
– Vi menar att Skatteverket inte borde avvakta den här utredningen som pågår, utan redan nu ändra sin praxis, säger Sven Söderberg, ordförande i Svenska privatläkarföreningen.
EU-domstolen menar att undantaget för moms kan tillämpas i flera led inom social omsorg. Det vill säga att en tjänst är momsfri även om den utförs av någon som hyrts in.
Närmare bestämt handlar det om att en sjuksköterska i Tyskland gjort utlåtanden om patienters vårdbehov till en vårdkassa, och som därmed kan betraktas som underleverantör. Den tyska domstolen ifrågasatte om undantaget var tillämpligt eftersom det handlade om en underleverantör. Men EU-domstolen anser att undantaget kan tillämpas i flera led.
– Det är så uppenbart att EU-domstolen tycker att det är okej att ha underentreprenörer, och då måste ju även Sverige ha samma regler som Tyskland, Finland, Nederländerna och andra, säger Sven Söderberg.
– Man måste alltid titta på grundprincipen. Och grundprincipen är att sjukvården är momsfri för att minska kostnaden för slutkunden, alltså patienten. Att Sverige hittat en avvikande tolkning är fel. Men man kan mycket väl ompröva detta även innan momsutredningen är klar.
Det finns ingen sammanställning över hur momsplikten slagit sedan införandet sommaren 2019. Men Sven Söderberg ser hur privata läkare kraftigt fått dra ner på konsultverksamheten och i stället försökt anställa, vilket är mycket svårare. Han menar att det blir en konkurrensskillnad eftersom regionerna kan kompenseras för momsen, medan de privata aktörerna inte kan det.
Skrivelsen till Skatteverket finns på branschorganisationen Almegas webbplats.
Läs även:
Domstol slår fast vårdmoms för hyrpersonal
Regeringen föreslår kompensation för vårdmomsen
Bakslag för privata vårdgivare – moms på personal
Region Uppsala begär lagändring om vårdmomsen
Beslut i riksdagen: Regeringen ska utreda vårdmomsens konsekvenser
Ingen region redo att kompensera de privata för vårdmoms
(uppdaterad 2020-12-08)
