– Statistiken avser dödsfall som vården ansett har varit väntade, alltså inte orsakade av olyckor eller liknande. Har det varit ett väntat dödsfall, så borde läkaren ha varit där och undersökt patienten vid något tillfälle innan, säger Maria Andersson, registerhållare på Svenska palliativregistret, till Nyhetsbyrån Siren.
Av de som avled utan covid-19 läkarundersöktes i genomsnitt 65,9 procent inom en månad före dödsfallet, medan siffran för covidpatienter var 51,9 procent, enligt statistiken som har sammanställts av Nyhetsbyrån Siren och rör avlidna under perioden 1 mars till 16 december.
Skillnaden mellan grupperna för riket är alltså 14 procentenheter, men det varierar över landet. Störst är skillnaden i Jämtland, 32,4 procent av covidpatienterna träffade läkare sista månaden, medan andelen för övriga avlidna på äldreboende var nästan dubbelt så stor, 64,6 procent. Lägst andel covidsjuka som träffade läkare hade Västernorrland med 26,8 procent. I en region ses en skillnad åt andra hållet, med 69,2 procent för covidpatienterna och 57 procent för övriga. Högst andel läkarundersökta covidpatienter hittas i Skåne, 73,1 procent.
Enligt Lisa Martinsson, läkare och forskare vid Umeå universitet, som med kollegor studerat vården i livets slutskede för patienter med covid-19 på äldreboenden, är den generella bilden att vården i livets slutskede försämrades under pandemin för covidpatienter som avled på äldreboenden.
– Rutinerna för vård i livets slutskede funkade inte lika bra under pandemin. För de som dog så genomförde man inte de vanliga insatser som man bör genomföra inför förväntade dödsfall i lika stor utsträckning som vanligt, säger hon till Nyhetsbyrån Siren.
Vården och rutinerna försämrades jämfört med för övriga patienter och jämfört med tidigare år.
– En möjlig förklaring är att väldigt många blev sjuka på en gång, att det kan ha skapat en väldigt stor börda och att det inte fanns luft i systemet för att klara av det här. En annan försvårande omständighet kan ha varit att organisationen kring vården av äldre är splittrad och består av olika aktörer: äldrevård inom kommun och region. Jag konstaterar också det inte fanns en beredskapsplan för god vård i livets slutskede vid en pandemi, säger Lisa Martinsson till Siren.
| Andel avlidna personer (1 mars–16 december) på äldreboende som undersöktes av en läkare under sin sista månad i livet (procent) | ||
| Region | Covidpatienter | Övriga |
| Blekinge | 71,4 | 79,2 |
| Dalarna | 55,9 | 56,6 |
| Gotland | 62,5 | 71,1 |
| Gävleborg | 45,9 | 59,0 |
| Halland | 61,0 | 64,7 |
| Jämtland | 32,4 | 64,6 |
| Jönköping | 32,0 | 54,2 |
| Kalmar | 69,2 | 57,0 |
| Kronoberg | 58,3 | 77,7 |
| Norrbotten | 59,1 | 61,0 |
| Skåne | 73,1 | 80,9 |
| Stockholm | 51,9 | 71,7 |
| Södermanland | 43,4 | 66,6 |
| Uppsala | 60,8 | 80,2 |
| Värmland | 58,8 | 56,1 |
| Västerbotten | 33,3 | 59,0 |
| Västernorrland | 26,8 | 47,3 |
| Västmanland | 53,9 | 60,9 |
| Västra Götaland | 53,8 | 64,4 |
| Örebro | 42,6 | 59,0 |
| Östergötland | 45,2 | 61,3 |
| Riket | 51,9 | 65,9 |
