Under en pressträff gav Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, och socialminister Lena Hallengren (S) några smakbitar ur forsknings- och innovationspropositionen som ska presenteras i morgon, torsdag. Flera satsningar har koppling till den pågående pandemin och syftar till att öka förmågan att klara liknande kriser i framtiden.

– Tyvärr kan vi inte förvänta oss att det här är sista gången världen prövas av en pandemi. Världshälsoorganisationen har utlyst nödläge sex gånger de senaste elva åren. Vid samtliga tillfällen har det berott på virussjukdomar, sa Matilda Ernkrans och fortsatte:

– Nya virusvarianter kommer uppstå också i framtiden och kan ge upphov till liknande pandemier. Den vetskapen och den situation vi just nu befinner oss i visar att vi behöver stärka kunskapen om virus och infektionssjukdomar.

En nyhet i den kommande propositionen är därför ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier, som får 100 miljoner kronor per år under de kommande fyra åren. Enligt Matilda Ernkrans kan forskningen inom programmet till exempel handla om hur olika virus smittar och infekterar, om virussjukdomar och nya behandlingar. Men forskningen kan även röra effekter utöver de rent medicinska, som pandemins sociala och ekonomiska effekter och konsekvenser av de åtgärder som har vidtagits.

– Regeringen vill att Sverige ska kunna stå rustade inför framtida hot med ännu mer kunskap. Vi vill också bidra till världens samlade kunskap, sa Lena Hallengren och tillade:

– Det nya nationella forskningsprogrammet om virus och pandemier ger breda möjligheter till forskning och virusrelaterade sjukdomar.

Socialministern tillade att mer kunskap behövs om långvariga symtom relaterade till covid-19. Hon aviserade även att regeringen kommer att återkomma med fler besked gällande det framöver.

I den kommande forskningspropositionen ingår också en satsning för att stärka labbverksamheten. Det sker genom en riktad satsning på Scilifelab, ett nationellt forskningscenter inom molekylärbiologi som drivs av bland annat Karolinska institutet och KTH, för att öka förmågan att snabbat ställa om verksamheten vid framtida pandemier. Det nationella centret får 130 miljoner kronor över fyra år. Utvecklingen av den nya labbverksamheten bör enligt regeringen ske i samråd med Folkhälsomyndigheten.

– Att verksamheten får ökat stöd ger möjlighet att bygga upp beredskap inför framtiden så att testverksamhet kanske kan komma igång snabbare än den gjorde vid covid-19, sa Matilda Ernkrans.

På pressträffen uppgav de två ministrarna även att en ökad satsning kommer att göras på det befintliga nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens vid Vetenskapsrådet. Det görs genom ett tillskott på 75 miljoner kronor årligen.

En annan nyhet i forsknings- och innovationspropositionen är en rådgivande funktion vid Vetenskapsrådet för bättre nyttjande av hälsodata för forskning och innovation samt forskningssatsningar inom precisionsmedicin och psykiatri.

Vinnova får totalt 486 miljoner kronor fram till 2024 för arbetet med samverkansprogrammet hälsa och life science. I det ingår satsningar på utveckling av ny molekylär diagnostik och behandling, ett nationellt program för proteinforskning och läkemedelsproduktion samt explorativ tvärsektoriell medicinsk forskning och innovation i samverkan.

Forte får ökade fria forskningsmedel om 110 miljoner kronor de kommande fyra åren. Det ger bättre möjligheter att göra utlysningar utifrån kunskapsbehov inom myndighetens ansvarsområden hälsa, arbetsliv och välfärd, enligt regeringen. Myndigheten får också i uppdrag att finansiera forskning om prevention och folkhälsa för att öka kunskapen om effekten av preventiva åtgärder.

Hela forsknings- och innovationspropositionen presenteras torsdagen den 17 december.