Det har gått ett par veckor sedan Coronakommissionen presenterade sin första delrapport som handlade om äldreomsorgen.
Slutsatsen är att strategin att skydda de äldre har misslyckats. Den viktigaste förklaringen till de många avlidna och sjuka i äldreomsorgen anses vara den stora smittspridningen i samhället, men kommissionen riktar samtidigt skarp kritik mot strukturella brister som gjorde att äldreomsorgen var oförberedd och illa rustad för att hantera pandemin. Det handlar bland annat om otydlig ansvarsfördelning, för låg medicinsk kompetens och otillräcklig bemanning.
– Det är en bra, klok och tydlig rapport med bra konkreta åtgärder, säger Maria Eriksdotter, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i geriatrik vid Karolinska institutet
Ett exempel på ett konkret förslag som Maria Eriksdotter gillar är det om att det ska finnas sjuksköterskekompetens tillgänglig dygnet runt på särskilda boenden.
– På dagtid har en sjuksköterska i äldreomsorgen i Stockholm i dagsläget ungefär 25 personer att vara ansvarig för fram till klockan 16. Efter klockan 16 ökar ansvaret till 150 boende. Om de är utspridda på ett antal boenden så är det klart att det är svårt att till exempel göra akuta insatser och sådant. Man behöver absolut se över tillgången till sjuksköterskor dygnet runt och hur det ska organiseras.
Även läkarnärvaron behöver öka, menar Maria Eriksdotter.
– Man pratar väldigt mycket om allmänläkare. De gör en jättebra och viktig insats, men man behöver också stärka upp geriatriken med fler specialister som har stor kunskap i vård och behandling av äldre multisjuka personer. Därför borde också fler geriatriker arbeta i särskilda boenden. För att möta det behovet behöver antalet specialister i geriatrik öka.
Hon fortsätter:
– Utöver att man har läkare på plats på boendet som gör direkta insatser, behöver man också ha den medicinsk kompetensen på ledningsnivå. Det behövs en kommunal chefläkarfunktion anser jag. Det är en brist som jag försökt påtala länge.
På vilket sätt hade fler specialister i geriatrik och en ökad geriatrisk kompetens varit till nytta under pandemin?
– Vi kan äldres sjukdomar och vi ser komplexiteten när äldre både är multisjuka och sköra. Man måste ta hänsyn till alla dessa faktorer för de äldre patienterna. Därför anser jag att det är en viktig specialitet också för hur man ska bygga upp äldrevården i framtiden.
Enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd har antalet specialistläkare i geriatrik minskat mellan 2013 och 2017. Socialstyrelsen konstaterar samtidigt att tillgången till specialister i geriatrik varierar stort i landet. Antalet geriatriker relativt befolkningen som är över 65 år varierade mellan färre än totalt tre specialister i vissa län som Blekinge och Halland, till mer än 60 specialister i andra län. Allra flest specialister i geriatrik räknat per 100 000 invånare finns i Stockholm.
Coronakommissionen anser att det bör vara möjligt för kommuner att anställa läkare. Vad gäller den frågan säger Maria Eriksdotter:
– Det viktigaste är att man ger läkarna förutsättningar att göra ett bra jobb och att det finns tillräckligt många läkare. Man skulle kunna ha kommunalt anställda läkare, men det behöver man fundera över, för om det är väldigt små kommuner kan man som läkare bli ganska ensam. Det behövs en kontext för läkare att finnas i med både kollegor och en organisation bakom sig som kan stötta.
Samtidigt framhåller Maria Eriksdotter att sjukvårdsbehoven hos dagens äldre har ökat de senaste 30 åren.
– Man ska ha klart för sig att de som bor på särskilt boende i dag, och även de som har hemtjänst, är sköra och multisjuka med stora medicinska behov. Den gruppen personer har ökat i äldreomsorgen jämfört med hur det var på 90-talet när man genomförde Ädelreformen.
Maria Eriksdotter pekar, liksom kommissionen och flera andra, på att bristerna i äldreomsorgen är välkända och att de funnits länge.
Anser du att läkarprofessionen borde ha larmat om de här bristerna tidigare och på ett bättre sätt?
– Det finns en hel del rapporter som lyft olika problem genom åren, men sedan händer inget. De fastnar i byråkratin. Sedan finns det så klart många enskilda läkare som larmar på olika sätt och påtalar brister. Men vi i professionen kanske borde varit bättre och bidragit mer till att lyfta problemen och frågorna genom våra egna organisationer och föreningar. Där får man vara lite självkritisk.
Maria Eriksdotter tror att forskning inom den kommunala hälso- och sjukvården blir viktigt framöver, inte minst för att lyfta fram goda exempel.
– Det görs en del forskning i kommunerna, men jag tror att man behöver göra det på ett mer systematiskt sätt. Det behöver bli en naturlig del i äldreomsorgen. Det finns kunskapsluckor och det tycker jag att man märkt under pandemin.
Dessutom slår hon ett slag för att lyfta in mer geriatrik i läkarnas grundutbildning.
– Det undervisas alldeles för lite om åldrandet och åldrandets sjukdomar. Studenterna behöver få en bättre duvning i geriatrik med verksamhetsförlagd utbildning och praktik i äldreomsorgen och på geriatriska kliniker på sjukhusen så att man förstår de ofta komplexa vårdbehoven och deras behandling bättre, oavsett om man sedan blir kirurg eller akutläkare.
Enligt Maria Eriksdotter har läkarprogrammet på Karolinska institutet fram till nu vikt endast två veckor åt geriatrik. Men en förändring är på gång.
– I den nya läkarutbildningen ska man lägga in ett större sjok med geriatrik under den sista terminen. Det tror jag är en viktig del i att öka kunskapen i geriatrik för alla blivande läkare och ge dem verktyg för vård och behandling av äldre patienter, som ju finns inom nästan alla specialiteter.
Läs mer:
Marina Tuutma: Man har inte tagit äldreomsorgen på allvar
Coronakommissionen: Strategin att skydda de äldre har misslyckats
Hallengren: Regelverket kring äldreomsorgen för svagt
