Gävleborg är första region att godkännas enligt en ny granskningsmodell för barnanpassad vård, tillsammans med granskningspartnern Region Sörmland. Modellen har fått snabb spridning, och vid barn- och ungdomssjukvården vid sjukhusen i Gävle och Hudiksvall råder samstämmighet om att den både kräver mycket arbete och ger viktig insikt om den egna verksamheten.

– Godkännandet är kopplat till några reservationer för delar som vi nu jobbar med att förbättra. För oss är barnanpassad vård både ett kvitto på att vi gör rätt saker på många områden och ett sätt att identifiera områden där vi kan förbättra oss, säger verksamhetschefen och barnläkaren Alf Kågström, som vi träffar tillsammans med några medarbetare på Gävle sjukhus.

Med självskattning av verksamheten, enkäter till patienter och inte minst granskning av varandra har barnklinikerna i både Gävleborgs och Sörmlands regioner gått i mål som godkända verksamheter utifrån kriterierna för barnanpassad vård.

Allt med ett vakande – om än passivt –öga från det särskilda nätverk för barnanpassad vård som initierade arbetsmodellen för några år sedan.

– Någon från nätverkets centrala arbetsgrupp finns alltid med vid granskningsbesöken. Vi deltar mer som »side-kick« för att se att det fungerar och svarar på eventuella frågor. Det är verksamheterna själva som stått för arbetet och gjort det på ett professionellt och gediget sätt, säger Martin Price, till vardags barnrättsombud i Region Uppsala och kontaktperson från nätverket för granskningsprocessen i Gävleborg och Sörmland.

För Region Gävleborgs del började arbetet med en tanke om att lyfta barnrättsperspektivet ytterligare en nivå.

– När så mycket annat händer i vården är det viktigt att ha ett objektivt instrument för att säkra barnperspektivet så att det inte hamnar i skymundan. Vi behöver barns och ungdomars perspektiv för att veta om det vi tror är bra utveckling faktiskt är vad de själva tycker är viktigt i vården, säger överläkare Sofia Arwehed.

Granskningen har redan lett till förändringar – bland annat när det gäller att anpassa enskilda samtal utifrån de speciella förutsättningar som gäller för olika barn.

– Efter granskningen har jag en tydligare struktur i planeringen av enskilda samtal med barn och unga. Vi förbereder i tidigare ålder – tillsammans med barnet och familjen – hur det ska gå till för att det ska kännas tryggt och vad det är som är viktigt att få prata om.

– Det har också blivit vanligare att följa upp hur det förra besöket inom sjukvården var: om det varit tydligt varför man blivit kallad, om vi pratade om det som var viktigt för barnet och om det är något vi ska ändra på till nästa besök eller kontakt, säger Sofia Arwehed.

En annan lärdom är att man kan jobba på nya sätt för att nå fram med information till patienten på bästa sätt.

– Det kan till exempel handla om att jobba mer visuellt med bilder som kan ge bra förklaringar till ett barn, säger Sofia Arwehed.

I Region Gävleborg – och även Region Sörmland – inleddes godkännandeprocessen i början av 2019 med tillsättning av processledare.

Regionens egen barnrättsstrateg engagerades i arbetet och en särskild arbetsgrupp, med bred sammansättning av olika professioner från olika delar av verksamheten, förde processen framåt.

I självskattningsrapporter har medarbetare bedömt om den egna verksamheten lever upp till de fastställda kriterierna, och rapporterna har sedan presenterats för den andra regionen innan det varit dags för inspektionsbesök vid barn- och ungdomssjukvårdens olika delar.

Så långt allt väl. Det var främst i slutfasen av arbetet som det blev trögare: att summera granskningen var mer omfattande än beräknat, och pandemin gjorde också att processen försenades något.

Under sommaren kunde dock de båda regionerna godkännas av det nationella nätverkets arbetsgrupp, men med viss hemläxa kvar att göra.

– Dialogen mellan barn- och vuxensjukvården – och inte minst övergången för kroniskt sjuka patienter – är någonting som vi behöver jobba mer med. På en del områden ser det bra ut, men skillnaderna
är stora mellan olika kliniker, säger Alf Kågström.

Ett annat förbättringsområde – som även gäller Sörmland – är att skapa tydliga rutiner för enskilda samtal med barnpatienter och att stärka den delen främst för riktigt unga patienter, ofta i åldern 9–10 år.

Region Gävleborgs arbetsmodell, med lekterapeuter som ger barnpatienter stöd i samband med undersökningar, lyfts fram som en styrka i granskningen.

För Region Sörmlands del ges särskilt beröm för arbetet med mobila team som ger vård i hemmiljö även för barn.

Region Gävleborgs processledare Anna Styf skickar med ett par råd till de barnkliniker som nu nästan står i kö för att påbörja motsvarande granskning:

– Kan man jobba ihop med en region eller klinik som har motsvarande organisation så är det en fördel som gör det enklare med jämförelser. Det är också viktigt att man är medveten om att processen kräver stora arbetsinsatser och att det ges resurser till det.

Martin Price pekar på det breda engagemanget som utmärkande för hur Gävleborg och Sörmland tagit sig an granskningsarbetet:

– Här kan man verkligen tala om ett tvärprofessionellt arbetssätt – från »uskan« till överläkaren. I vanliga fall blir det tyvärr en mer begränsad granskning. Just sättet att engagerat arbeta enligt modellen i Gävleborg och Sörmland tror jag har bidragit till att man tagit till sig en slut-rapport som är ganska krävande på vissa områden, men som vad jag kan se landat väl, både högt och lågt i respektive organisation.

Barnläkaren Johan Kaarme har varit pådrivande i nätverket för barnanpassad vård och har numera en ny roll som tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Gävleborg.

Han är nöjd med att fler regioner söker godkännande enligt kriterierna för barnanpassad vård.

– Det visar att det finns ett behov av att tydligare kunna mäta om man bedriver barnanpassad vård. Även om jag är chef inom regionen så kan jag nog ändå säga att den första granskningen visat att modellen med kollegial granskning har ett särskilt värde, där nätverket kan finnas med i bakgrunden under processen så att de verksamheter som granskar varandra gör det på ett bra sätt, säger Johan Kaarme, som tillägger att granskningsprocessen testats i miniformat tidigare vid Akademiska sjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

För att förvalta barnperspektivet efter godkännandet har Region Gävleborg gett barnsjuksköterskan Anna Flybring ett särskilt uppdrag att arbeta med barnanpassad vård som en del av sin tjänst.

– Vi kommer även att stärka inflytandet för både barnpatienter och anhöriga genom särskilda råd för båda grupperna, säger hon.

Barn- och ungdomskliniken i Region Sörmland valde medvetet att göra granskningen i samband med att barnkonventionen skulle bli svensk lag. Genom att sätta på sig barnrättsglasögonen ville man se hur väl verksamheten lever upp till barnkonventionen och andra riktlinjer och lagar.

Enligt verksamhetschefen och barnläkaren Diana Bornstein Welff arbetar man nu för att åtgärda de punkter som lyfts fram som brister. Det är en spännvidd från förhållandevis enkla lösningar som förbättrad dokumentation till ett mer komplext förändringsarbete.

Barns delaktighet i vården genom enskilda samtal är ett område att arbeta vidare med.

– Vi har hittills erbjudit alla tonåringar enskilda samtal. Genom modellen, och även i linje med lagstiftningen, lyfter vi att även yngre barn i skolåldern ska kunna erbjudas sådana samtal, säger Diana Bornstein Welff.

– Granskningen har satt igång tankar om hur vi bäst kan jobba med de delarna, och där kommer vi att försöka samverka vidare med Region Gävleborg för att utveckla en bra metodik.

 

Läs även: »Modellen är användbar även utanför barnklinikerna«

 

Modellen bygger på fem kriterier

Granskningen för barnanpassad vård bygger på fem huvudkriterier: vårdprocess och organisation, miljö, trygghet–delaktighet–information, lärande–inflytande–påverkan samt rättigheter. 

Hittills har granskningarna omfattat barnkliniker, men kriterierna är utformade för att kunna användas inom all verksamhet där barn upp till 18 år får somatisk vård och behandling.

Region Gävleborgs barn- och ungdomssjukvård, med verksamhet i Gävle och Hudiksvall, har 16 specialister och 23 ST-läkare. Under senare år har hyrläkarberoendet minskat med 70 procent, och ledningen för verksamheten pekar på insatser för arbetsmiljön, minskad jourtäthet och mer handledning som viktiga faktorer.

Region Sörmlands barn- och ungdomsklinik har 36 läkare, varav 23 specialister. I Eskilstuna finns neonatalavdelning och en avdelning för barn och unga upp till 18 år samt barnakutmottagning, dagsjukvårdsavdelning och en specialistmottagning. I Nyköping finns en specialistmottagning, en dagsjukvårdsavdelning samt dagjour med jourläkare dagtid och bakjour dygnet runt. I Katrineholm finns en barnmottagning och dagjour.

Barnkonventionen

Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionens första 42 artiklar, de så kallade rättighetsartiklarna, svensk lag. Barnkonventionen antogs av FN 1989. Sverige anslöt sig redan 1990 och har sedan dess varit bundet av konventionen och bestämmelserna i den.

Genom att barnkonventionen görs till lag är tanken att den ska få ett större genomslag i praktiken. Exakt vad detta kommer att innebära för verksamheter inom sjukvården är fortfarande oklart. Framtida prövningar i domstol och annan rättstillämpning kan förtydliga på vilket sätt barnkonventionen som nationell lag kan komplettera annan lagstiftning.