I går presenterade regeringen forskningspropositionen för de kommande fyra åren. Sammanlagt satsas 13,6 miljarder kronor under perioden.
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale är positiv till flera delar i propositionen. Det handlar bland annat om utökad satsning på forskning inom antibiotikaresistens, ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier samt satsningen på att öka forskningskompetensen i primärvården.
– Vi är glada över satsningen på forskning i primärvården, även om det är en relativt blygsam satsning. Men nu har man tydligt vikt medel för att stärka forskningen i primärvården. Det är tydligt att primärvården ska vara basen i svensk hälso- och sjukvård och då måste man också bedriva mer forskning där, säger Sofia Rydgren Stale.
För primärvårdssatsningen avsätts totalt 190 miljoner kronor över fyra år i syfte att finansiera forskarskolor inom allmänmedicin.
Sofia Rydgren är också positiv till satsningen på ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa.
– Det är ett forskningsområde som ibland har lite svårare att hävda sig när det gäller att ansöka om medel. Därför kan den här typen av satsningar vara viktiga.
Det är också bra att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fått ett uppdrag att titta på hur meriteringssystem och karriärvägar kan stärkas, menar Sofia Rydgren Stale.
– Det är en fråga vi har återkommit till under väldigt många år. Det är bra att man ändå har uppmärksammat svårigheterna kring karriärvägar, trygghet och meriteringssystem. Samtidigt saknar vi ännu tydligare satsningar för att göra forskningen till en mer attraktiv karriärväg. På dessa punkter tycker vi inte att propositionen är tillräcklig.
Vad hade man konkret kunna göra för att trygga villkoren för forskare och göra forskning till en mer attraktiv karriärväg?
– Vi hade velat se mer konkreta skrivningar om att forskning behöver vara en del av sjukvårdens grunduppdrag, och också tydliggöra att forskning bör vara en naturlig del av en tjänst. Man hade också behövt titta över högskoleförordningen och högskolelagen kring hur man kan använda sig av kombinationsanställningar. Vi måste säkerställa att man på ett bättre sätt kan ha en tjänst där man både får forska och arbeta kliniskt.
Sofia Rydgren Stale pekar på att andelen forskarutbildade läkare successivt har sjunkit över tid, och att forskning ofta får stå tillbaka när annat, till exempel vårdproduktion, prioriteras.
– Det försvårar för svensk klinisk forskning om man inte har tillräckligt många läkare som är forskarutbildade. Jobbar man både kliniskt och forskar innebär det att man berikar både akademin och sjukvården.
Läs mer:
190 miljoner ska ge fler möjlighet att forska i primärvården
Nytt nationellt forskningsprogram om pandemier får 400 miljoner
Forskare vill bryta guld i primärvården
