Växjö-Kalmar ska följas av Norrköping-Jönköping och med planerad granskning för även Västerås-Karlstad. Nätverket för barnanpassad vård ser en kollegial modell som bygger på tillit och skydd som viktiga orsaker till att den nya granskningsmodellen fått stort genomslag.
– På barnveckan våren 2018 offentliggjordes arbetssättet, och den spridning vi lyckats med under bara två år – utan någon särskild, nationell samordnare och utan en enda krona i budget – känns fantastisk, säger Martin Price, som arbetat inom nätverket sedan starten.
– Även i Stockholm finns ett tydligt intresse, men där funderar vi på de bästa formerna för granskning med så stora barnkliniker.
Martin Price pekar på en paradox som han menar bidrar till behovet av en särskild kollegial granskningsmodell.
– Det är ju ingen som jobbar i verksamheterna som inte vill jobba med barns rättigheter och det är förstås en styrka men där ligger faktiskt också ett problem. Det leder ofta till att det traditionella lite tråkigare och systematiska arbete, som krävs för att säkerställa att man arbetar med ett barnperspektiv, har brister.
Samtidigt menar Martin Price att öppenhet mellan kollegor förutsätter en form av skydd utåt.
– Granskningsmodellen har skapats för att man ska tillåtas prata om delar som är tydliga förbättringsområden eller rentav dåliga, och där måste det finnas ett kollegialt skydd. Vi får exempelvis många frågor från andra verksamheter som vill ta del av granskningsrapporterna, men där blir det tvärstopp från vår sida. Ingenting annat lämnas ut än de punkter som verksamheterna själva vill visa upp som plus och minus.
Anna Bärtås och Britt-Marie Frost är två av de barnläkare som varit delaktiga i processen att bygga upp en granskningsmodell.
– Jag var med som referensperson i framtagandet av modellen utifrån att jag då var ordförande i Barnläkarföreningen. Nätverket bakom modellen har ansvarat för framtagandet, men det byggde på att man bollade olika frågeställningar med oss och andra professioner inom barnsjukvård, säger Anna Bärtås.
Hon är nu verksamhetschef för Region Kronobergs barn- och ungdomsklinik, som genomför en granskning med motsvarande verksamhet i Region Kalmar län.
Anna Bärtås hoppas att den granskningen kan följas av en bredare genomlysning.
– Den största potentialen ser jag ändå genom en möjlighet att kunna granska vården som helhet med ett barnperspektiv och även kunna få in barnrättsfrågor i ledningsstrukturen inom vården.
Hon pekar på att barnrättsarbete tidigare ofta har skett utifrån de verksamheter där vård av barn är huvudprocessen.
– Den här modellen är användbar även utanför barnklinikerna och sätter fokus på att barn finns på röntgen, kirurgen, akutmottagningar, ambulans med mera. På så sätt kan man peka på barns behov och rätt till god kvalitet i alla delar av sjukvården, säger Anna Bärtås.
Britt-Marie Frost, tidigare chef för barnonkologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, pekar på utvecklingen som spännande och intressant.
– Just att använda genomarbetade kriterier för att kunna förbättra verksamheten och att granska varandra gör att man kommer ifrån löst tyckande, och det kan även vara till nytta för att kunna visa för sjukhusledningen behovet av ökade resurser till barnsjukvården.
Läs även: Kliniker vill se vården genom barnens ögon
