Tidningen Läraren har gått igenom personalstatistik från Sveriges Kommuner och regioner, SKR, över antalet anställda i elevhälsan och med hjälp av uppgifterna tagit fram ett genomsnitt för hur många elever som de olika yrkesgrupperna ansvarar för i den kommunala skolan. Friskolorna är däremot inte med, eftersom det saknas tillgänglig statistik från dem. Siffrorna gäller antalet elever per anställd i den kommunala grund- och grundsärskolan samt gymnasie- och gymnasiesärskolan 2019.

Resultatet visar att en svensk skolläkare i snitt har 9 430 grundskoleelever. Skolläkarföreningens rekommendation är max 4 000 grundskoleelever. Enligt föreningen är det en övre gräns för att skolläkaren ska hinna med sitt lagstadgade uppdrag eftersom man bedömer att var tionde elev behöver särskilt stöd eller remiss till hälso- och sjukvården. Föreningens egna undersökningar har tidigare visat att skolläkare på många håll har ansvar för runt 15 000 elever.

Josef Milerad, skolöverläkare, docent vid Karolinska institutet och ordförande i Skolläkarföreningen, är kritisk. Han ser en risk att elever med stora medicinska och psykologiska hälsoproblem inte får rätt stöd och vård.

– Det är inte ovanligt att elever som behöver bedömning eller remiss till hälso- och sjukvården aldrig får träffa skolläkaren. De får i stället standardbedömningar, ibland rycker rektorn in och remitterar elever till BUP. En elevhälsa där läkare inte hinner träffa elever gränsar till en parodi på god hälsovård, säger han till tidningen Läraren.

Det finns ingen statistik på hur välbemannad elevhälsan är i olika kommuner. Tidningen Läraren har dock tittat på hur mycket pengar som läggs på elevhälsan. I genomsnitt kostar elevhälsan i kommunala skolor 3 740 kronor per elev och år, enligt Skolverket. Men det varierar mycket från en kommun till en annan. Friskolor lägger mindre pengar på elevhälsan än kommunala skolor, i genomsnitt 3 080 kronor per elev.

I skollagen står det att det ska finnas tillgång till skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och kurator i skolan. Men det är oklart vad »tillgång till» betyder. Både Skolinspektionen och OECD har kritiserat den bristande tillgången till elevhälsa i skolan, skriver Läraren. Regeringen tillsatte 2017 en utredning med uppdrag att bland annat föreslå en acceptabel lägstanivå för skolornas bemanning av elevhälsan.

Utredaren ska även föreslå hur det kan göras obligatoriskt för skolorna att redovisa hur många anställda de har inom elevhälsan, vilket de inte behöver göra i dag. Utredningen ska redovisas den 28 februari 2021.