Vid årsskiftet inrättades Nationella vårdkompetensrådet. Rådet har i uppdrag att samordna, kartlägga och effektivisera kompetensförsörjningen av vården.
Nu har rådet lämnat sin första analys. Den handlar om hur pandemins första våg har påverkat kompetensförsörjningen.
– Vi är övertygade om att vi har mycket att lära av den pressade situationen som pandemin innebär. Därför har vi – utifrån våra olika perspektiv – valt att göra en gemensam analys för att identifiera lärdomar som kan hjälpa oss i det fortsatta arbetet med att förbättra och effektivisera kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården, såväl i den fortsatta pandemisituationen som på längre sikt, säger rådets ordförande Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
I analysen konstaterar rådet bland annat att samarbetet kring bemanning, verksamhetsförlagd utbildning och fortbildning har stärkts under pandemin. Rådet pekar också på att det varit ett ökat fokus på kärnverksamheten och att administrationen effektiviserats.
En annan positiv aspekt är att professionernas betydelse lyfts fram, och att digitala arbetssätt tagit stora kliv framåt under pandemin.
Samtidigt pekar rådet på flera utmaningar. En är att behoven av specialistkompetens har synliggjorts ännu tydligare under pandemin. Det gäller inte minst specialistsjuksköterskor. Det har också varit ett högt tryck på biomedicinska analytiker för att kunna öka testkapacitet under pandemin.
Rådet pekar också på att pandemin medfört att tillgången till specialistläkare kan påverkas på sikt. Detta framför allt på grund av inställda kurser.
Rådet framhåller också att patientsäkerhetsrisker som kan ha uppstått till följd av pandemivården behöver följas upp. Rådet lyfter varningens finger om att snabbutbildad personal och en potentiellt alltför omfattande delegering kan påverka patientsäkerheten.
I nuläget inte finns någon evidens för att det har uppstått patientsäkerhetsrisker under pandemin på grund av personal som snabbintroducerats till nya arbetsuppgifter, men rådet pekar samtidigt på att avvikelserapportering minskar vid hög arbetsbelastning. Dessutom konstaterar man att det än så länge är mycket få rapporterade lex Maria-ärenden som kan kopplas till covid-19.
I analysen konstateras också att vårdpersonal har behov av återhämtning efter den hårda belastningen under pandemin. Enligt rådet behöver arbetsgivare planera för utökat stöd kring arbetsmiljöfrågor och stödinsatser för att förebygga ohälsa hos personalen.
I rapporten lägger Nationella vårdkomptensrådet även fram förslag på åtgärder som kan stärka kompetensförsörjningen.
– Vi vill främja ett ökat samarbete mellan lärosäten i varje sjukvårdsregion om särskilt efterfrågade specialistinriktningar för sjuksköterskor. Vi vill också understryka vikten av att utbildning i teamarbete och interprofessionellt lärande stärks i grundutbildningarna som förberedelse inför teamarbete i praktiken. I den kommunala hälso- och sjukvården vill vi främja en ökad tillgång på legitimerad personal och forskningssatsningar, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
Ta del av Nationella vårdkompetensrådets analys här.
Läs även:
Ann-Marie Wennberg Larkö: »Fortbildning är den viktigaste läkarfrågan«
(uppdaterad 2020-12-04)
