I går, torsdag, överlämnade Anna Nergårdh den sista delen i utredningen »God och nära vård« till regeringen. Uppdraget handlade om att utreda förutsättningarna för en ny form av insatser i primärvården för lättare psykisk ohälsa.

Men någon ny vårdform föreslås inte. I stället har utredningen gjort bedömningar av vilka insatser och arbetssätt som borde implementeras tydligare för att stärka omhändertagandet.

Det kan exempelvis handla om att tillgodose att man har tillräckligt av de professioner som behövs för uppdraget eller hur man sätter in och följer upp läkemedelsbehandlingar.

– Det är jättebra att det inte föreslås ett helt nytt system för psykisk ohälsa. Det är också bra att Anna Nergårdh pekar på riskerna med att försöka dela upp vården ännu mer, säger Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen till Läkartidningen

Hon är också glad över att delbetänkandet tar fasta på att primärvården behöver rustas bättre när det gäller resurser och kompetensförsörjning för att klara sitt uppdrag.

– Om vi har de rätta resurserna, tillräckligt med psykologer och specialister i allmänmedicin med en avgränsad patientlista, så kan vi redan det här med psykisk ohälsa. Allmänläkare har det holistiska arbetssättet. Det är inget nytt för oss. Men det måste komma finansiella resurser. Regionerna måste börja dimensionerna vården och de kompetenser som behövs för uppdraget.

Det mest konkreta förslaget i betänkandet är att göra en uppdatering av den nyligen klubbade lagtexten om primärvårdens grunduppdrag. Tanken är att det tydligare ska framgå att psykisk ohälsa ingår i grunduppdraget.

– Jag tror inte att det blir någon revolutionerande effekt av den ändringen. Det är bara ett förtydligande och det ändrar egentligen inte innehållet. Jag tror inte att det plötsligt blir en nyckelformulering som gör att politikerna öppnar upp sina plånböcker, säger Marina Tuutma.

Hon pekar också på vikten av att alla invånare får en fast läkare. Enligt Marina Tuutma räcker det inte med att patienter med till exempel komplexa vårdbehov har en fast läkarkontakt.

– Varenda individ behöver en fast läkare. Vi vet aldrig när vi blir drabbade av en sjukdom. Har man ingen relation sedan tidigare så är det svårt att bygga upp den när man mår psykiskt dåligt. Detta måste finnas på plats innan man blir sjuk. För att upptäcka problem i tid och jobba förebyggande så behöver läkare en god individkännedom.

Läs mer:

Nergårdh: Tydliggör psykisk ohälsa i primärvårdens grunduppdrag