Karolinska universitetssjukhuset har redovisat minusresultat varje år sedan 2016. 2019 var underskottet uppe i 1,9 miljarder kronor. Men förra året vände det och nu redovisar sjukhuset alltså ett överskott på 73 miljoner.
– Vi har levererat mer vård än beställningen från regionen. Samtidigt har vi minskat våra kostnader. Vi var tvungna att dra i bromsen, vi hade för stor kostym, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset, till Dagens Nyheter.
Sjukhuset har vårdat cirka 7 500 covid-19-patienter. Samtidigt har man genomfört 92 procent av det ordinarie vårduppdraget. Merkostnaden för covidvården uppgår till 1,1 miljard, men den kostnaden väntas staten ersätta via regionen.
Sedan våren 2019 har sjukhuset också genomfört flera förändringar som bland annat syftar till att få en ekonomi i balans. I maj 2019 lades ett varsel om 550 tjänster på administrativ personal och chefer. Detta, i kombination med ett anställningsstopp, minskade antalet anställda. Totalt har antalet chefer minskat med 22 procent, skriver DN.
I november 2019 lades även ett varsel för vårdpersonal, men det hävdes i september förra året eftersom sjukhuset bedömde att man kommit tillräckligt långt genom naturliga avgångar.
Läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset har flera gånger varnat för att förutsättningarna för forskning och utbildning får stryka på foten när sjukhuset fokuserar på vårdproduktion och ekonomi.
– Även våra andra uppdrag är viktiga för oss. Men vi var tvungna att först fokusera på produktion och ekonomi för att ha en platta att stå på, säger Björn Zoëga till DN.
Läs även:
Karolinska drar tillbaka varsel
Läkarförening vill se ett omtag för Karolinska
