Efter att ha blivit godkänd på termin nio kan läkarstudenter arbeta som läkare genom ett så kallat särskilt vikariatsförordnande. Regionerna får själva utfärda vissa förordnanden på uppdrag av Socialstyrelsen, enligt en lagändring som trädde i kraft förra året. Men en del regioner missbrukar det förtroendet, enligt Läkarförbundet.

I höstas uppmärksammade förbundet Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) på flera fall där svenskutbildade läkarstudenter anställts på vikariatsförordnande, trots att studenterna inte kommit tillräckligt långt i läkarutbildningen för att uppfylla kraven som Socialstyrelsen ställer. Ett fall gäller Capio S:t Görans sjukhus där förbundet har fått kännedom om att icke behöriga läkarstudenter anställts på särskilda förordnanden. Ett annat rör Akademiska sjukhuset där Region Uppsala enligt Läkarförbundet har anställt läkarstudenter både på akutmottagningen för vuxenpsykiatri och ortopedavdelningen.

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet. Foto: Sveriges läkarförbund

– Vi fick information om att studenter på terminerna strax under termin nio har anställts, verifierade uppgifterna och bedömde att det var så pass allvarligt att vi inte kunde sitta med den informationen utan att agera, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet skriver i ett brev till Ivo att man ser allvarligt på arbetsgivarnas agerande. Förbundet anser att arbetsgivarna bryter mot både patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen eftersom de är skyldiga att planera, leda och kontrollera sin verksamhet så att de kan upprätthålla en god vård samt ska se till att den personal som behövs finns för att göra det. »Att anställa icke behörig personal hotar patientsäkerheten och det bidrar inte till en god vård«, skriver Läkarförbundet.

– Vi ser allvarligt på att man missbrukar det särskilda bemyndigandet som Socialstyrelsen tilldelat regionerna. Det är viktigt att man har rutiner och riktlinjer så man kan kontrollera att föreskrifterna som finns följs, säger Sofia Rydgren Stale.

Vad är det största problemet med att utfärda vikariatsförordnanden före termin nio?

– Det har gjorts en bedömning att man ska ha gått så lång tid som nio terminer för att man ska fungera i den rollen. Det handlar både om patientsäkerhetsaspekter och en trygghet för den anställde, säger Sofia Rydgren Stale och fortsätter:

– Man ska inte ha arbetsuppgifter som ligger ovanför den förmåga man kan förväntas ha. Det är viktigt att den första tiden som yrkesverksam blir en bra tid och det inte händer saker när man jobbar som påverkar ens känsla för yrket och yrkesvalet.

Ivo meddelar nu att man har öppnat en verksamhetstillsyn både på Stockholmssjukhuset och Uppsalasjukhuset.

Vad hoppas ni att det ska leda till?

– Vår förhoppning är att man säkerställer att man följer de föreskrifter som finns. Att man ser över och säkrar upp så det finns rutiner och riktlinjer. Att man ser över tillgång till handledning, hur man jobbar patientsäkert och introduceras till yrket. Och att det här inte återupprepas, säger Sofia Rydgren Stale.

Vem som ska få utfärda vikariatförordanden har varit uppe för diskussion de senaste två åren. Under lång tid har regionerna själva utfärdat förordnandena vid anställning av AT-läkare eller läkarstudenter på de senare terminerna. Men i februari 2019 satte en kammarrättsdom stopp för det. Enligt domen ska Socialstyrelsen utfärda samtliga förordnanden. Förändringen mötte dock protester från många håll. Det var inte bara regionerna som var missnöjda. Socialstyrelsen och Läkarförbundet var bekymrade över långa handläggningstider. Det ledde i sin tur till att regeringen ändrade lagen så att den gamla ordningen kunde återställas, och förra året fick regionerna tillbaka den tidigare rätten att själva göra det.

Läkarförbundet var positivt inställt till lagändringen. Samtidigt påpekade man att det är viktigt att regionerna har tydliga rutiner för hur man hanterar dessa förordnanden. Nu anser Sofia Rydgren Stale att Läkarförbundet måste ompröva sin hållning.

– Kommer det väldigt mycket indikationer på att regionerna inte följer regelverket måste vi fundera över om det verkligen ska fungera som det gör i dag. Ska man ha ett ansvar, måste man visa att man lever upp till det. Vi kommer att utreda hur vi ställer oss till vem som ska få utfärda särskilda förordnanden.

Socialstyrelsen ser i sin tur ett behov av att informera regionerna om när de får och inte får utfärda särskilda förordnanden. Under perioden efter kammarrättsdomen gick alla ärenden till Socialstyrelsen. Då fick behörighetsavdelningen in flera fall där regionerna ville anställda läkarstudenter före termin nio på särskilda förordnanden. Det förekom också fall där man ville anställa personer som fanns i belastningsregistret. I sådana fall måste regionerna alltid lämna över ärendet till Socialstyrelsen, enligt föreskriften.

– Det finns olika kunskapsnivå i regionerna om vad som gäller, och det finns det även inom regionerna. Vi ser helt klart ett behov av mer kunskap, säger Åsa Wennberg, enhetschef på Socialstyrelsen.

Samtidigt är det inte möjligt för Socialstyrelsen att besluta om samtliga vikariatsförordnanden.

– Ur effektivitetssynpunkt är det nödvändigt att regionerna sköter detta. Vi såg hur många ärenden vi fick in om vi skulle behöva fatta beslut för alla som inte har läkarlegitimation, säger Åsa Wennberg.

 

Läs också:

Sylf: Låt inte regioner som missköter sig anställa legitimerade före AT