I dag överlämnade utredaren Anna Nergårdh det sista betänkandet från utredningen »God och nära vård« till regeringen. Förslagen syftar till att skapa en bättre rustad primärvård när det gäller uppdraget kring psykisk ohälsa.
Ett förslag är att göra tydligt i lagtexten att psykisk ohälsa ingår i primärvårdens grunduppdrag.
– Vi tror att det är viktigt att synliggöra den psykiska ohälsan för att det ska vara tydligt för invånarna att primärvården har det här uppdraget, men också för beslutsfattarna så att primärvården kan rustas för det uppdraget vad gäller resurser och kompetenser, säger Anna Nergårdh till Läkartidningen.
Hon betonar det här inte är något nytt uppdrag för primärvården och hon pekar på att ungefär 30 procent av patienterna som söker sig till primärvården gör det på grund av psykisk ohälsa.
– Men primärvården är inte rustad för det uppdraget. Det leder till svårigheter för patienterna och det blir också en slags arbetsmiljöproblematik. De här patienterna är så många, men primärvården har inte riktigt verktygen.
Någon ny vårdform för att hantera lättare psykisk ohälsa föreslås dock inte.
– Vi vill inte ytterligare fragmentisera primärvården utan vi tycker att det här ska beskrivas i uppdraget för primärvården. Det finns väldigt mycket vad gäller både lagstiftning och kunskapsstöd som inte är tillräckligt implementerat. Eftersom medarbetare i primärvården ofta uppfattar att man inte har stöd i arbetet med psykisk ohälsa så blir det i stället väldigt många lösningar som används och det blir ganska spretigt.
I stället för att föreslå en ny vårdform har utredningen bedömt hur primärvården bör arbeta med psykisk ohälsa och hur omhändertagandet kan stärkas.
– Det vi gör här är att peka på insatser som det faktiskt finns evidens för och som borde implementeras tydligare.
Utredningen har samlat bedömningarna under tre rubriker: Vägen in, organisering av primärvården samt samverkan och samarbete.
– När det gäller vägen in kan det exempelvis handla om vårdgarantin i primärvården, och att tillgodose att man faktiskt har de legitimerade professioner som behövs för uppdraget, tillräckligt många psykologer, kuratorer och inte minst psykosociala team. Primärvårdens organisering kan handla om vårdsamordnare, eller hur man sätter in och följer upp läkemedelsbehandling.
Uppdraget om lättare psykisk ohälsa är det sista inom ramen för utredningen »Samordnad utveckling för god och nära vård« som tillsattes 2017.
Vad är du mest nöjd med?
– Jag är nöjd med att så många av våra förslag redan tagits vidare i den lagstiftande processen. Jag är också väldigt nöjd med att det blivit ett stort fokus på primärvården, samt att kommunernas roll i hälso- och sjukvårdsystemet blivit belyst, säger Anna Nergårdh.
Vad blir viktigast för att dina förslag ska bli verklighet?
– Det är avgörande att man involverar patienter, närstående samt medarbetarna på ett bättre sätt. Det mest avgörande är att medarbetarna i primärvården måste se att det görs satsningar. Det har satsats pengar från staten och regioner men medarbetarna ser inte dem. Man måste visa medarbetarna att man menar allvar.
Vad ska du göra framöver?
– Det saknas inte spännande förslag, men jag har inte tagit ett slutgiltigt beslut. Jag vill hitta ett sammanhang där jag kan fortsätta arbeta för de här frågorna som vi har arbetat med i utredningen. Jag vill fortsätta hjälpa till och driva omställningen och utvecklingen mot en god och nära vård.
Mer information om betänkandet »Rätt stöd till psykisk hälsa« finns på regeringens webbplats.
Läs mer:
Primärvårdsreform klubbad i riksdagen
(uppdaterad 2021-01-29)
