I början av året satt Emily Holmes, professor i psykologi vid Uppsala universitet, på akutmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge för att försöka få tag på akutpatienter till en studie som handlade om påträngande minnen, så kallade flashbacks. Under karriären har hon riktat in sig på just trauma och posttraumatiska reaktioner, med huvudfokus på att utveckla nya metoder för att förebygga att människor utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Men pandemin satte stopp för arbetet på akutmottagningen. Samtidigt växte behovet av traumastöd bland sjukvårdspersonalen. Under pandemin har hälso- och sjukvårdens personal ställts inför en extrem arbetsmiljösituation, konstaterar Emily Holmes.
– Vi vet från andra länder att det utvecklas en ganska hög mängd PTSD-symtom under pandemin. Därför är det extremt viktigt att kartlägga det här i Sverige.
Hon och hennes forskargrupp ställde därför om till den digitala studien EKUT-P, som riktar sig mot sjukvårdspersonal som arbetat i frontlinjen med covid-19.
– Man behöver inte vara med om ett terrordåd eller en tsunami för att få flashbacks. De kan även uppstå om man upplevt en svår stund med en patient. Flera studier har visat att personal som arbetat med svårt sjuka covid-patienter har varit extra utsatta. Många har påträngande minnen av situationer då man till exempel känt sig otillräcklig eller rädd att man gjort något fel, säger Emily Holmes.
På en intensivvårdsavdelning är svåra situationer visserligen en del av jobbet. Men under pandemin har mängden sådan händelser ökat markant. Och antalet exponeringar belastar minnet, enligt henne.
Vid PTSD är det vanligt att försöka undvika tankar, situationer, personer eller föremål som utlöser de påträngande minnena, så kallade triggerstimuli. Det är också vanligt att man känner sig spänd, lättirriterad, nedstämd eller likgiltig. En del har svårt att sova och att koncentrera sig.
– Att få en flashback är väldigt obehagligt, även om den bara varar en halv sekund. Det stör även vår förmåga att koncentrera oss och det påverkar i sin tur mycket. Det kan få konsekvenser i ens profession. Särskilt om det också utlöses på jobbet.
EKUT-P är en studie av en ny kognitiv metod som behandlar personer som har påträngande minnen av traumatiska händelser. Förhoppningen är att metoden ska leda till ökat välmående, färre minnen från trauman och förbättrad arbetsfunktion.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet och fick nyligen drygt 3 miljoner kronor i finansiering av Afa försäkring. Projektet väntas »ha betydande positiv inverkan på arbetsmiljön och hälsan för sjukvårdspersonal som exponerats för trauman«, skriver Afa. En annan förhoppning är att det ska ge kunskap om hur man bäst implementerar metoden i sjukvården i hela Sverige för att kunna arbeta förebyggande i framtiden.
Emily Holmes beskriver interventionen som ett komplement till beprövade terapibehandlingar för personer med PTSD. Interventionen sker digitalt via telefonen. Deltagarna – som slumpas in i två grupper – får lära sig en enkel kognitiv metod för att hålla de påträngande minnena på avstånd. De får även i uppgift att kartlägga sina symtom. Forskargruppen undersöker sedan hur deltagarna mår efter fem veckor, och därefter tre och sex månader.
– Det är en enkel och snabb behandling om hur man kan minska symtom. Påträngande minnen är en signal. Kan vi förhindra det i tid är det ett sätt att hålla hjärnan i bra skick och kunna fortsätta jobba, säger Emily Holmes och fortsätter:
– Jag hoppas att vi kan göra en bra insats med fokus på att stödja vårdpersonalen i deras fantastiska jobb genom att ta bort de irriterade och på sikt farliga minnena som poppar upp.
Just nu söker forskargruppen hälso- och sjukvårdsanställda till studien. Det handlar om personer som har drabbats av flashbacks efter traumatiska händelser kopplat till arbetet med covid-19.
– Vi har nyligen öppnat för rekrytering. Mottagandet har hittills varit positivt. Vi söker alla yrkeskategorier. Gärna läkare!
Läs mer om studien här:
www.psyk.uu.se/ekutp or https://ki.se/cns/ekut-p
Mejla forskargruppen om du vill delta på: ekut@cns.ki.se