Under 2020 godkändes 279 utomeuropeiska läkarlegitimationer av Socialstyrelsen. De senaste tio åren har snittet legat på 196 per år uppger Ekot.
Som Läkartidningen tidigare skrivit syns dock en ökning de senaste åren. 2017 fick 241 läkare som var utbildade utanför EU svensk legitimation, 2018 var det 260 stycken och 2019 253 stycken.
Delvis beror det på det nya systemet för validering som infördes 2016. Som en del av Socialstyrelsens arbete med att korta väntetiden för bedömning av utländska utbildningar fick Umeå universitet i uppdrag att koordinera utformningen av ett nationellt standardiserat kunskapsprov för läkare med legitimation utanför EU/ESS. Provet ska motsvara grundutbildningen och AT, och den som klarat provet gör ett halvårs praktisk tjänstgöring och får sedan svensk läkarlegitimation.
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale upplever att det nya systemet har lett till en positiv utveckling.
– Det har successivt blivit bättre och bättre. Man lär sig att finjustera systemet över tid, säger hon till Sveriges Radio.
Men hon är fortfarande inte nöjd med hur det fungerar och efterlyser bättre samordning för att fler läkare med legitimation utanför EU ska kunna börja jobba i Sverige snabbare.
– Det är så många myndigheter inblandade. Det gör att ingen tar det övergripande ansvaret. Staten måste gå in och bestämma vem som kan samordna detta så det blir bra, säger hon till Sveriges Radio.
Bland läkare utbildade utanför EU finns det fortfarande ett missnöje med den svenska legitimationsprocessen. Det medicinska kunskapsprovet har också mött mycket kritik sedan det infördes.
Läs även
För lång tid för utländska läkare att få legitimation
Varannan ny läkare utbildad utomlands
Demonstration för snabbare väg till svensk läkarlegitimation
»Kritiken mot oss har varit rättmätig«
Tredjelandsläkarna – en outnyttjad resurs
