Du har arbetat som distriktsläkare på Tensta vårdcentral i ett och ett halvt år. Nu säger du upp dig, varför?
– Det är för svårt att bedriva bra vård i ett socioekonomiskt utsatt område. Det finns inte resurser att göra jobbet så pass bra som jag skulle vilja.
»Jag kan inte längre stå för den vård som vi har möjlighet att erbjuda«, skriver du i debattartikeln. Kan du utveckla det?
– Man får för kort tid för varje patient. Man behöver en timme om det är en komplicerad patient med tolk. Men för att man inte ska få för långa väntetider måste man ta hand om patienten på en halvtimme i stället. Man försöker lösa mycket nödtorftigt via telefon. Vilket inte är så lätt, ibland får man göra det via en anhörig som agerar tolk och man vet inte hur mycket som har gått fram.
Magnus Isacson har även erfarenhet från att arbeta på Vasastan i Stockholms innerstad och beskriver de två stadsdelarna och vårdcentralerna som två parallella världar. I Tensta var det nyligen ett skotthål på vårdcentralens entré efter en skjutning där en person dog och två skadades allvarligt. »Samtidigt i ett parallellt universum klipper Irene Svenonius röda band när Krys vårdcentral invigs i Gallerian och den styrande blågröna majoriteten berömmer nätläkarbolagens ”digifysiska” vårdcentraler som etablerar sig på löpande band i centrala stan«, skriver han.
Vilka är de största skillnaderna mellan att jobba i Tensta och Vasastan?
– När det gäller klientelet är det språket och utbildningsnivån. Arbetsmässigt är det mycket den bristande kontinuiteten. I och med att uppdraget är så pass svårt är det inte lätt att rekrytera läkare till Tensta. Man har inte heller råd att anställa så många läkare som behövs. Det finns eldsjälar som är jätteduktiga. Sen finns det andra som kommer hit, vill göra skillnad men upplever att uppdraget är för omöjligt, säger Magnus Isacson och pekar på statistik från regionen som visar att Johannes husläkarmottagning i Vasastan, där han tidigare arbetade, hade en allmänläkare på 1 900 invånare 2019, medan Tensta vårdcentral hade en allmänläkare på 2 600 invånare.
Vad hoppas du debattartikeln ska leda till?
– Jag hoppas att frågan lyfts. Att det ser ut så här och att man behöver göra något åt detta. Jag är ingen expert på segregation, men jag vill beskriva min upplevelse av hur det ser ut och vad det leder till.
Vilken är din främsta kritik mot hur primärvården styrs i Region Stockholm?
– Jag tycker att politikerna avsäger sig ansvaret lite genom att säga »vi viktar ersättning med ACG och CNI och det borde kompensera«. Sedan låter man en del av patienterna som har en digital kompetens och är friskare lista om sig till Kry och Doktor.se. De är lönsamma patienter eftersom de inte är så vårdkrävande. Och då dras den listningsersättningen det ger bort från oss. Med vårt uppdrag har vi inte möjlighet att ge dem tillräckligt bra vård eftersom vi måste prioritera hårt och ta hand om dem som är allra sjukast.
Du beskriver det som ett nära nog omöjligt uppdrag att vara distriktsläkare i ett socioekonomiskt utsatt område i Stockholm som Tensta. Vad behöver man göra för att ändra på det?
– Vikta om ersättningssystemet. Sedan är frågan om man ska upphandla vård i tyngre områden i stället för att lagen om valfrihet ska gälla där. Man borde även sätta en maxgräns för hur många patienter en läkare i ett socioekonomisk utsatt område ska vara ansvarig för och dimensionera budgeten efter det. Då skulle fler stanna, tror jag. Lyckas man inte tillsätta tjänsterna, får man ta in hyrläkare.
Vad har du fått för reaktioner?
– Att det är synd, men man förstår varför jag slutar.
Var ska du göra framöver?
– Jag börjar på Ekerö vårdcentral i mars.
(uppdaterad 2021-01-28)
