Snart börjar vårterminen. Det är den sista terminen som studenter antas till den nuvarande fem och ett halvt år långa läkarutbildningen. Därefter ska den och allmäntjänstgöringen, AT, fasas ut. Studenterna som börjar i höst kommer att gå den nya sexåriga utbildningen som, liksom de flesta andra europeiska läkarutbildningar, leder direkt till en läkarlegitimation.

20-åriga Anjelica Westin från Sundsvall har just flyttat till en studentkorridor i Lund. 25 januari börjar hon läkarprogrammet vid Lunds universitet och blir därmed en av de sista att utbildas i det gamla systemet.

– Jag har tänkt bli läkare ganska länge, men det var lite svårt att välja lärosäte. Jag valde mellan Uppsala, Lund och KI eftersom jag tycker att de verkar hålla hög standard, säger Anjelica Westin.

Starten på läkarprogrammet blir ovanlig för henne, på flera sätt. Dels för att hennes kull är den sista, dels för att pandemin påverkar både studier och studentliv i den vanligtvis så livliga studentstaden. I stort sett all undervisning hålls digitalt.

– Som det ser ut nu kommer vi bara ha några få moment på plats. Men det kan ju ändra sig beroende på vad regeringen säger. Det känns lite svårt och ensamt. Man får hoppas att det blir bättre under andra halvan av året, säger hon.

Visste du att det snart kommer en ny läkarutbildning när du sökte?

– I somras hade jag inte jättebra koll, men när antagningsperioden öppnade var jag medveten om det. Jag ville inte vänta på den nya utbildningen utan ville komma igång så snart som möjligt, eftersom det är en lång utbildning hur jag än väljer. Och det brukar vara svårare att komma in på hösten.

Vad tänker du kan vara nack- respektive fördel med att vara sista kullen?

– Nackdelarna är väl att det tar längre tid och verkar vara svårt att få AT. Nya utbildningen ska ju ha ett snabbare förlopp. Å andra sidan har den gamla utbildningen funnits så pass länge så det inte borde vara jättedåligt att gå den, säger Anjelica Westin.

På olika studentforum har det diskuterats om man bör vänta på det nya programmet eller inte. Åsikterna går isär.

– Å ena sidan vill många inte vara försökskaniner på den nya utbildningen. Att vara första kullen är alltid lite osäkert. Å andra sidan kan det vara dåligt att vara sist på det gamla programmet. Det finns ju en anledning till att utbildningen ändras, säger Anjelica Westin.

Det är svårt att säga om utbildningsskiftet har påverkat söktrycket. Det totala söktrycket till landets läkarprogram är ungefär detsamma som vårterminen 2020, enligt Universitets- och högskolerådets (UHR) siffror.

I Lund har antalet förstahandssökande gått upp från 730 personer våren 2020 till 791 i år. Det totala antalet sökande var däremot nästan exakt detsamma som förgående år. Christer Larsson, som är ordförande i programnämnden för läkarutbildningen vid Lunds universitet, tror att coronapandemin kan påverka söktrycket.

Under pandemin har intresset för hälso- och sjukvårdsutbildningar ökat. Mellan höstterminen 2019 och höstterminen 2020 ökade söktrycket både till läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen markant. På läkarprogrammet i Lund rörde det sig till exempel om en ökning på 35 procent.

Söktrycket har däremot inte ökat lika mycket för läkarutbildningarna mellan våren 2020 och våren 2021. Medan det totala antalet sökande till sjuksköterskeutbildningar har ökat med 28 procent sedan VT 2020, är ökningen till läkarprogrammet under samma period endast 0,4 procent. Och medan antalet förstahandssökande till sjuksköterskeutbildningar ökade 26 procent, ökade antalet förstahandssökande till läkarutbildningar bara marginellt – från 4 273 förra våren och 4 319 VT 2021.

Till läkarprogrammet i Uppsala sökte totalt 3 255 personer till årets vårtermin, vilket är något fler än 2020 (3 110). Antalet förstahandssökande är ungefär detsamma.

– I första antagningsomgången ligger betygspoängen väsentligen på samma nivå som föregående termin, säger Bertil Lindahl som är ordförande för läkarprogrammets programkommitté.

Till Karolinska institutets läkarprogram var det 3 305 sökande totalt och 1 167 förstahandssökande vårterminen 2021, enligt UHR:s antagningsstatistik. Det är något färre än föregående vår (3 323, respektive 1 346). Det är svårt att avgöra om sökande avvaktar det sexåriga läkarprogrammet, enligt Marie Dahlin som är programdirektör för KI:s läkarprogram. För att ta reda på det behöver man fråga presumtiva sökande. Hon påpekar att det är oklart hur välinformerade de som sökt programmet är om att det kommer ett nytt program till hösten.

I och med att antagningsbeskeden skickats ut har KI varit noga med att informera om att det är sista gången någon antas till det 5,5-åriga programmet. Relativt många bland de antagna till KI har ansökt om anstånd för att börja om en eller två terminer i stället. Skälen är exempelvis föräldraledighet, militärtjänst eller att man inte får tjänstledigt från anställning. Detta är dock inte är så ovanligt att det sker vid vårterminen, enligt Marie Dahlin. Då är det nämligen kortare tid för att planera studiestart efter att man fått besked om plats.

Flera universitet har minskat överintaget

Till vårterminen 2021 har färre läkarstudenter antagits jämfört med våren 2020. Det beror enligt Universitets- och högskolerådet (UHR) på att några lärosäten, framför allt Karolinska institutet och Linköpings universitet, har minskat överintaget. Med överintag menas att fler studenter antas än det finns plats för. Lärosätena vet av erfarenhet att alla som blir antagna inte kommer att börja studera. Genom att ta in fler direkt kan så många sökande som möjligt tidigt få erbjudande om en plats och lärosätet slipper kalla in en mängd reserver vid terminsstarten. Men till VT 2021 har Karolinska institutet och Linköpings universitet bedömt att behovet av överintag har minskat.

På KI har man inte gjort något överintag alls den här terminen. Det innebär att antalet antagna läkarstudenter i det första urvalet minskade från 280 till 170 personer. Dessutom har antalet platser på utbildningen minskats.

– Vi minskade inte bara överintaget utan platsantalet inför våren, eftersom vi har en total »överproduktion« på KI:s läkarprogram till följd av tidigare stora överintag, där många studenter blev behöriga inför hösten 2020 och studentantalet på flera terminer är mycket stora, skriver Marie Dahlin i ett mejl till Läkartidningen.

I juli flaggade KI för att alla behöriga studenter vid läkarprogrammet inte skulle få en plats på utbildningen HT 2020. Totalt handlade det om drygt 50 studenter på termin 3, 4 och 5. Anledningen var att fler studenter än förväntat klarat examinationer och kompletterat obligatoriska delar. Alla fick till slut en plats. Efter detta beslutade KI att minska överintaget för att undvika liknande problemet framöver.

Eftersom många har bett om anstånd att börja utbildningen den här vårterminen och det inte gjorts något överintag, måste dock KI göra en omfattande reservantagning till vårterminen, enligt Marie Dahlin.